Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Lukas läkaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
urkund skall med historisk kritik men ock med historisk sans
granskas. För anmälaren hade sönderdelningen af Acta i
källor, redaktör etc. verkat i hög grad onaturlig, redan innan de
ofvan berörda engelska och Harnackska undersökningarne
gifvit den exegetiska auktoritet, som en icke-specialist på detta
område behöfver. Ur kyrkohistorisk synpunkt te sig ock
jämförelser, som ligga nära; man tage som ett exempel
Hermas’ »Herden». Om denna slutligen stannat innanför
Kanons ram och hemfallit åt den skolade exegetiska källkritiken,
så undras, huru många författare man i denna bok med dess
högst olikartade partier kunnat upptäcka. Nu har forskningen
som bekant nöjt sig med att konstatera, att författaren
skrifvit under en följd af år och under olika historiska situationer
(jfr R. Knopf: Das nachapostolische Zeitalter 1905).
Låt oss i korthet anföra några af de detaljskäl för
Lukas’ författarskap, som Harnack sammanbinder till en
beviskedja. Lukas var grek; evangeliet och Acta förråda allt
igenom hellenen. Lukas hade en nära beröring med den
judiska urkristendomen; skrifterna präglas just af en judiskt
färgad hellenism. Lukas var läkaren och tillhörde som sådan
den högre bildningen; om hög bildning vittna skrifternas
litterära anläggning, de infogade talen af Paulus, evangeliets
prolog etc; och att skrifterna äro författade af en läkare kan
anses så visst som något. Den medicinska terminologien och
synpunkten är i ögonen fallande; och detta gäller i lika hög
grad »vi»-källan och andra delar af Acta som evangeliet.
(Sannolikt var det just i egenskap af läkare, som Lukas
åtföljde Paulus på hans resa som fånge till Rom; aposteln
gjorde resan som en sjuk man.) Att en senare författare
användt en »vi»-skrift som källa och medvetet eller omedvetet
låtit »vi» stå kvar, denna hypotes är en hyperkritik, som
i verklig kritiklöshet öfverträffar mycket. — Traditionen
utpekade Lukas som antiochenare; ur Antiochias synkrets är
ock uppenbarligen hela Acta skrifven. — Tiden för
författandet kan icke vara efter den domitianska förföljelsen men
knappast förr än åtskilliga år efter Jerusalems förstöring (alltså
ungefär 80-talet); detta passar godt till hvad vi veta om Lukas. —
Bilden af den första kristna församlingen i Jerusalem med dess
yttre judiska karaktär och kvarstående i den judiska synagogan
är otvifvelaktigt äkta historisk; men det är en bild, som en
senare kristen författare knappast kunnat godkänna. Författaren
har ock en tendens att som historisk bakgrund framhålla
judarnes hat mot sina sekteriska landsmän och gentemot detta betona
den romerska öfverhetens vänligare ställning; denna tendens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
