Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Nyare kommentarer till Krönikeböckerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ock tillhörde någon af dessa levitklasser (sångare, dörrvaktare).
— Interpolationer, tillkomna efter kronisten, äro slutligen
enligt Kittel de stycken, som intressera sig för vissa sångarsläkter
(Heman, Jeduthun), hvilka under det 3. årh. lyckats göra sig
än mera gällande, och som därför af en senare interpolator
införts i texten. — Hvarifrån härleda sig då de stycken, som ej
bära midraschens prägel ej heller kronistens och den senare
interpolatorns, och hvilka till sitt innehåll gå utom de
kanoniska parallellberättelserna? De äro enligt Kittel tagna från
urkunder af olika art och härkomst, men med det gemensamt,
att ehuru de mycket sent fått sin litterära form, de dock gå
tillbaka på förexiliska trovärdiga traditioner.
Hvad ändtligen tiden för kronistens egen verksamhet angår,
så bestämmer Kittel densamma till ± 300, hvilket med högst
få undantag är allmänt erkändt i våra dagar. De
utomkanoniska källorna däremot i sin skrifna form och midraschverket
äfven till sitt innehåll går ej tillbaka bortom exilen, detta bl.
a. på grund af det egendomliga språkets enhetliga prägel.
Benzingers ställning till källfrågan är olik Kittels i
enskildheterna, under det att han i stort kommer till samma resultat.
Starkare än Kittel framhåller han först Sam.- och
Konungaböckernas existens som källor samt specificerar dessutom
närmare hvad kronisten tagit ur dem, nämligen 1) den
deuteronomistiska ramen; 2) en rad enskilda notiser. Benzinger
sammanför vidare likt sin föregångare källorna till ett fåtal: 1) en
midraschisk bearbetning af konungahistorien; 2) en rad
profethistorier (också midraschartade). Om vi begagna
bokstafsbeteckningen från föregående framställning, se vi således, att
Benzinger i motsats till Kittel identifierar källorna A och B,
däremot icke såsom Kittel profethistorierna med samma A-källa.
Dessa hufvudkällor äro ej helgjutna skapelser utan af flere
bearbetade, något som Kittel också konstaterar särskildt med
afseende på B-källan. Jesaiakällan tolkas som en samling midrascher
rörande denne profet och så äfven de andra citerade
profetkällorna, vare sig nu dessa profetmidrascher funnos en och en
eller voro sammanförda till en större profetmidrasch,
motsvarande konungamidraschen. De notiser, som till innehållet gå
utom Konungaböckerna, men som dock tydligt sakna midraschens
prägel, anser Benzinger kronisten hafva hämtat ur en honom
nära stående källa, ett verk af enhetlig stöpning, behandlande
företrädesvis Juda historia. Denna källa, ehuru formellt ej
hopkommen långt före kronisten — hvilkens verksamhet äfven här
sättes till ± 300 — hvilar på relativt gammal och därför
trovärdig tradition.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
