Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Luften var ren och hade något af det eggande
hos ungt vin i sin svalka. Ett grönt månsken
flödade ned från himmelskupan, hvars
malakit-hvälfning öfver de mörka husen tycktes ofantlig.
Ljuset regnade med millioner lysande
synåls-spetsar, och då han såg upp, tyckte han sig
i stället skåda ned i ett svindlande, bottenlöst
svalg. Gatans träkubbsbeläggning hade redan
uppsugit vattnet och en af Amerikas underbara
indiansommarnätter efterträdde hagelstormen.
— Hvart skall jag gå? undrade svensken.
Han kände sig ej trött och beslöt att vandra upp
till parken. Men då han nått motsatta trottoaren,
vände han sig om för att kasta en sista blick
på Wosslicks källare.
Nätverksdörrarna stodo vidöppna.
Gulljusfloden, dammdansande och tung, föll snedt ut
på den månbelysta asfalten. Raglande figurer,
likt ruggiga nattfåglar, stampade och hoppade
ut. De veko in på smala och mörka stigar,
svunno i gränderna, skyggade till och med för
natthimlens ljuskälla och drogos genast till sitt
element, hvilket var ett femte — mörkret. De
smulto hop med det, försvunno i skuggorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
