- Project Runeberg -  Socialismen. En historisk framställning /
34

(1906) [MARC] Author: Hjalmar Branting
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

peiska proletariatets första stora resningsförsök kväft i
blod, och domstolarna kunde börja sin verksamhet bland

15,000 fångar.

7, ”Chartismen” i England.

Redan innan juni-resningens kufvande för hela
Europas räkning bröt udden av 1848 års revolutionära anlopp,
hade arbetarrörelsen i England, »chartismen», som den
kallades, i det avgörande ögonblicket gjort fiasko. De
allmän-sociala orsaker, vilka i Frankrike efter
julirevolutionen 1830 framkallade en proletarisk rörelse, ledde i
England till samma resultat, sedan parlamentsreformen
1832 endast fört bourgeoisin till makten och lämnat
arbetarna utanför. Dessa begagnade nu sin 1824 återvunna
föreningsrätt. Snickaren Lovett bildade en
»arbetareförening», och 1837 sammanträdde sex ombud från denna
förening och sex radikala parlamentsmedlemmar och
formulerade folkfordringarna, i motsats till den gamla
aristokratiska »Magna Cbarta», i en »folkets cbarta», upptagande
följande sex punkter: allmän rösträtt, rättvis
valkretsindelning, sluten omröstning vid val av folkrepresentanter,
ärliga parlament, intet valbarbetsstreck samt arvode ät
parlamentsledamöterna. Agitationen för dessa fordringar,
vilka snart kompletterades med andra av ekonomisk art,
främst tiotimmarsdag i fabrikerna, tog under de närmaste
åren ansenliga dimensioner. Jättefolkmöten höllos, besökta
av hundratusentals människor, och ett slags folkriksdag,
vald över hela landet, tog 1839 rörelsens ledning om
hand. En petition med tolv hundra tusen namn
inlämnades till parlamentet, men avvisades under hånskratt.
»Nationalkonventet», som det ledande utskottet kallade sig,
svarade med maning till allmän strejk och folkbeväpning,
och flerstädes förekommo blodiga sammandrabbningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:03:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bhsoc/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free