Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Axel Karlfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
af våra skalder än ställt sig i motsats mot den, än nalkats
den som dess nödställda och hjälplarfvande barn, står
Karlfeldt i ett helt annat förhållande till den. Han närmar
sig den med förtrolighet och gammal vänskap, han är
hvar-dagsbekant med den i dess lif och dess arbete. Han har
inte sett den genom fönstret bara eller som artistiskt stoff,
den lefver och rör sig kring honom. Han är äfven häri
allmogeman, naturkunnig som en sådan, som vet alla
växlingar och skiften i väder och årstider, som har reda på
örternas egenskaper och växtsätten likaväl som djurens
vanor och beteende. Det blir därför aldrig något svagt och
sväfvande i hans ord, det blir tidsmålningar af absolut
vederhäftighet, som »Visa i enskogen»:
När skogens enar stå i rök,
tar häggen floret på,
då hvisslar svala, ropar gök,
att jag må linet så.
Hans landskapstaflor spegla därför med en sådan
trohet, att jag misstänker de äro bundna vid en viss vecka,
för att inte säga dag af året. Detta kan medföra en smula
pretiositet, men det ger alltid must och märg. Ja, någon
gång blir hans dikt rent af väldig, går ned i vårt sinnes
dunklaste och mest oförklarade djup, halft och helt
omedvetna förnimmelser af samband med de osjäliga varelserna,
primitiva själsrörelser, underliga och hemlighetsfulla drag
af vårt drift- och instinktlif. Hur vi bestämmas af de yttre
sinnenas intryck: en het våg af dofter i vårkvällen, en
stjärnglimt mellan stormrifna moln, bäckens höga och
höstliga låt. »Månhymn vid Lambertsmässan» ger ett sådant
mäktigt uttryck åt dyrkan af all den jordiska lifskänslans
och lifsförnyelsens makt:
Din makt är i själarna; skälfvande stiger
en flodvåg af längtan och följer din gång,
hvart bröst som älskar och tiger
blir svämmande fullt af sång.
Till dig i sin väntan landtmannen skådar,
ty sådden blir skörd i ditt nattliga hägn;
din rodnad stormen bebådar,
din blekhet ger nejderna rägn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
