Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
UR LARMET
Allt hirdare och . kallare blef bänken.
Men ännu kunde han icke vakna, han
brottades med sömnen och drömmen som
allt fortare förflyktigades, han kippade efter
andan och famlade efter ett stöd ’för att resa
sig. Han vände sig mödosamt om på sidan,
han var stelfrusen, det värkte i nacken, det
var som om han brutit den, han kunde knappt
röra på halsen, ryggsäcken var en kudde,
hård som sten. Han kände håll i ryggen och
ett spjutstick i lungspetsen, det gick rundt
i hufvudet — allt stod ännu så lefvande för
honom, men i skärfvor, sammanblandadt och
sönderslaget som kaleidoskopets glassmulor.
Det dagades så småningom, utom och
inom honom.
Med stort besvär reste han sig och fick
fatt på hatt och käpp — marken gungade
under fotterna. Hvilket virrvarr och nonsens
han drömt, det var följden af grefvens —
nej, baronens starka frukost, sån’t var han
ej van vid, tålde det icke. Hvad hette för
resten den hyggliga skåningen, de voro ju
dubröder, kors i herrans namn! han hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
