Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - III. Augsburgska bekännelsens Apologi - Trettonde artikeln. Om klosterlöften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
AUGSBURG SKA BEKÄNNELSENS APOLOGI.
Men om våra motståndare nu också något inskränka sitt
beröm öfver fullkomligheten (i klosterlifvet), så mena de
dock i själfva verket annorlunda, ty de sälja förtjänsterna och
tillämpa dem på andra under förevändning att de hålla både
buden och råden, hvarför de i själfva verket mena sig hafva
förtjänster till öfverlopps. Men hvad är att förhäfva sig öfver
sin fullkomlighet, om icke detta är det? Dessutom står det ju
i själfva vederläggningsskriften, att munkarna bemöda sig att
noggrannare (än andra människor) lefva i öfverensstämmelse
med evangelium. Om alltså munkarna noggrannare (än andra
människor) lefva i öfverensstämmelse med evangelium, emedan
de icke hafva privategendom, emedan de lefva ogifta och
emedan de åtlyda klosterregeln med afseende på klädedräkt, mat
och dylika obetydligheter, så anses ju efterlefnaden af
människostadgar utgöra fullkomligheten.
Ja, vederläggningsskriften säger, att munkarna förtjäna
det eviga lifvet i högre grad (än andra människor) och åberopar
härför Skriften (Matt. 19: 29): Den som öfvergif ver hem o. s. v.
Äfven här skryta de sålunda öfver att genom dessa uppdiktade
fromhetsöfningar äga fullkomligheten. Men detta bibelställe
talar icke alls om klosterlif. Kristus vill nämligen icke säga,
att det att öfvergifva föräldrar, maka eller bröder skulle vara
ett verk, som man borde göra för att förtjäna syndaförlåtelse
och evigt lif. Nej, ett dylikt öfvergifvande är förbannadt. Om
någon sålunda öfvergifver föräldrar eller maka för att genom
denna gärning förtjäna syndaförlåtelse och evigt lif, så smädar
han Kristus.
Men öfvergifvandet kan vara af tvåfaldig art. Det kan
ske utan kallelse, utan Guds bud, och detta gillar Kristus icke
(Matt. 15: 9). Ty de gärningar, som vi själfva påfinna, äro
onyttiga gudstjänster. Men än klarare framgår det, att
Kristus icke gillar ett dylikt öfvergifvande, emedan det talas om
att öfvergifva hustru och barn, och vi veta, att Guds bud
förbjuder att öfvergifva hustru och barn. Ett annat slags
öfvergifvande är det, som sker på grund af ett Guds bud, nämligen
då makten eller tyranniet ställer oss inför valet att fly eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
