- Project Runeberg -  Bebodda verldar eller vilkoren för himlakropparnas beboelighet /
277

(1866) [MARC] Author: Camille Flammarion
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jag kan dock upplyfta mitt hjerta till dig, ty du
och jag vi äro ej åtskilda! Inom mig låter din
röst sig förnimmas; i dig, obegriplige, finner min
egen natur och hela verlden sin förklaring; hvarje
gåta i min tillvaro finner sin lösning, och en
fullkomlig harmoni herrskar i min själ. Du skapade
i mig medvetandet om min pligt, om min
bestämmelse inom serien af tänkande väsenden. Huru?
det vet jag icke; men är det nödvändigt för mig
att veta det? Hvad jag vet är att du känner mina
tankar och antager mina uppsåt, och betraktandet
af ditt förhållande till min ändliga natur är
tillräcklig för att lugna mig och göra mig lycklig.
Af mig sjelf vet jag föga hvad jag bör göra; dock
skall jag i alla händelser handla enkelt, uppriktigt
och utan svek, ty det är din röst som befaller mig,
och den kraft, hvarmed jag fullgör min pligt, är din.
Jag hyser ingen fruktan för händelserna i denna
verld, ty denna verld är din. Hvarje tilldragelse
utgör en del i din plan; hvad som i denna plan
är positivt godt, eller endast ett medel att undvika
det onda, det känner jag icke; men jag vet, att i
ditt universum allt skall få ett godt slut, och i
denna tro förblifver jag fast. Hvad betyder det,
om jag icke vet hvad som är blott frö, blomma
eller fullmogen frukt? Det enda, som är af vigt för
mig, är förnuftets och sedlighetens fortgång genom
förnuftiga varelser. Ack! när mitt hjerta är slutet
för hvarje jordiskt begär, huru framträder icke då
verldsalltet i sin lysande storhet! De döda och tunga
massorna, som blott äro till för att fylla rymden,
försvinna och i deras ställe utflödar en evig ström
af lif, kraft och verksamhet från ur lifvets mäktiga
källa, från ditt lif, o du eviga enhet!" 1).

Låtom oss nu i korthet anföra grunddragen af
vår filosofi.

Fichte, Menniskans bestämmelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:38:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bebodda/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free