Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skjnten och vågade sig nu sällan fram. Han»
forne käre lärjunge hade växt honom öfver
huf-vudet, insvepte sig mer och mei* i sin egen
magtfullkomlighet, steg dag ifrån dag i sin egen
tanke, och stod slutligen, med all sin ärlighet
och all sin enfald, énsam och otillgänglig på en
dimmig höjd, der, i sin ifver att tyda uppenba»
relsens gåtor, han hvarken hörde åskorna öfver
sitt hufvud eller såg bråddjupet under sina fört*—
ter. Han föll* föll ännu ung; men fallet var
oundvikligt: han hade tappat hufvudet före
kronan.
Afunden öfver Rosensteins förtroende hos
Gustaf III hade knappt hunnit somna, innan af
hans stora inflytelse på sonens första regeringsår
hon åter blef väckt. Från hofvet gaf hon sig
luft i baron Evert Taubes sluga och lyckade
bemödanden att stänga konungens öra för vidare
råd af den* som man ansåg för hans orakel,
och bland allmätiheten spriddes en genlen
sinäde-dikt, som i rim utgöt sin galla mot Rosenstein
i främsta frummet, mot hans köttslige kusin d.
v. statssekreteraren Rosenblad i det andra, samt
vidare mot alla, som ansågos dela deras
tänkesätt, och hvilka här betecknas ömsom med ligan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
