Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolv på det trettonde - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Tack för maten, den var god!
Men vi behövde inte knäppa händerna och tacka
Gud som i de kristna folkhögskolorna.
Det var söndagsmorgon och det var ingen kurs så
skolan var nästan tom och jag tog mig undan så fort jag
varit med om att tacka för maten — som sannerligen
inte var god och ingenting att tacka för även om jag
borde komma ihåg alla barn som svalt ute i Europa. Jag
hade rest mig från den ouppätna gröten och när jag
varit med om tacksägelsen låtsades jag som om jag
kommit att tänka på något, jag knäppte till med
fingrarna och nickade och så hade jag lämnat kusiner och allt
vid bordet och ställt mig vid anslagstavlan alldeles vid
dörren och sett ut som om det var något där jag läste.
När ingen såg åt mitt håll till hade jag — ljudlöst som
en smygande indian innan det stora nederlaget för
siouxerna, tänkte jag — barfota tagit två tysta steg
bakåt och sedan glidit om hörnet ut i korridoren. Ingen
ropade efter mig och jag hade sakta gått trapporna upp
till skolans bibliotek på vinden. Där var helt stilla. Jag
hörde inte en människa. Helt i fred. Och det var så
skönt att jag nästan skrattade, det pirrade i ryggen och
ner mot tårna.
Rummet var ensamt och ljust. Snedtak och
fönsterkupor. Jag kände trasmattorna under tårna.
Tidningarna låg i prydliga högar. Böckerna stod på rad i
nyfernissade trähyllor, sol över borden och ingen som
störde, blott halvcirkelfönster öppna mot en blå himmel och
tysta bokryggar mot mig. Jag kunde stryka med
fingrarna över bokryggarna och jag kunde ta tid på mig. Ta ut
en bok. Tänka mig vad den kunde innehålla. Väga den i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
