Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barndom - XXXI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
våren strax innan skolan skulle sluta. Vi letade kådisar.
Nere vid vattnet hittade vi först en kådis och så en till.
Det var snart så varmt i vattnet att man kunde bada. Vi
tog på oss kådisarna och runkade och sade att det var
flickor som kommit till oss i skogen och att vi knullade
dem.
På sommaren sedan när vi körde in höet på Kvicksta
lekte vi och hoppade i höet. Det var en flicka med som
hade blå klänning. Jag tror inte hon var från gården.
Jag minns henne inte annat än den dagen. Hon var
kanske på besök. Hon var ungefär lika gammal som jag.
Kanske ett år äldre, elva eller så. Hon och jag hoppade
och hon berättade en historia om en pojke åt Länna till
som hoppat i höet och inte sett att han hoppade på en
stör och fått stören rakt genom sig så den stack ut
genom ryggen och han dog dagen därpå.
Hon hade burrigt hår och ögon som liksom kisade
hela tiden och skrattade. När vi var ensamma i höet
sade hon:
— Nu skall jag mjölka ko.
Så stack hon in handen under mina byxor och
började runka. Vi låg i höet och det doftade starkt och
dovt. Då kom jag åt att ta henne på fittan och jag hade
hela hennes fitta under handen och hon blundade.
Då ropade Folke där nere:
— Djävelberg! Är du där. Rosina väntar med maten.
Flickan sprang iväg och sedan klättrade jag ned. Jag
ville ju inte att någon skulle se hur det var.
— Du leker i höet, sade Folke.
— Ja, sade jag.
— Se dig för så du inte gör dig illa, sade Folke. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
