Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Märkvärdigheter rörande kriget med Ryssland, som börjades 1788 - II. Händelserna i Sverige från krigets begynnelse till slutet af år 1788 - Krigshändelserna vid Sveriges södra kust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tion. Till dessa raska anstalter bidrog isynnerhet
politie-borgmästaren Dahlström, som redan dessförinnan med
otrolig skyndsamhet besörjt utrustningen af stadens
båtsmän med deras fördubbling; likasom
försvars-inrättnin-gen styrdes af förre stads-majoren Flodin, som efter
långvarig tjenst både i finska och pomerska kriget, nu
tillbragte sin ålderdom i stillhet. Den ifver som eldade
borgerskapet till motvärn kan anses såsom framkallad
af nödvändigheten; men ren dygd var deras allmänna
nit för konungens person, som är än mer att berömma,
då man känner deras gamla ovilja, qvarlemnad af
mösse-partiet, som 1772 der var rådande, och just då från
embetet bortstötte nämnde borgmästare Dahlström. Dessa
så förändrade tänkesätt få mycket tillskrifvas de flera
besök* konungen under sednare åren gjort der i staden,
och hvilka helt och hållet tillvunnit honom invånarnes
hjertan.
Vid denna konjunktur var baron Thott en af dem
som med otack lönade konungens nåd, genom hvilken
han ifrån intet blifvit upphöjd till landshöfding och
dessutom fått ett stort jus patronatus till Svedala kyrka.
Denne herre, Tage Thott, — af en ätt, som genom 21
generationer varit besuten i Skåne och der egt de
flesta och största godsen, som under namn af Axels sön er,
vid unions-tiden skakat nordens throner, som uti tvenne
giften varit Svea konungars mågar och i grefve Clas
Thott nalkats sjelfva kronan; — hade af all denna
storhet endast ärft ett ganska måttligt anseende och ett
mycket gäldsatt gods, samt skulle säkert hafva grånat
såsom landtjunkare, om han icke lyckligtvis blifvit gift
med friherrinnan Ulrika Barnekow, en dotter af
generalen och landshöfdingen i Christianstad. Denna fru,
utrustad med ett manligt vett och förstånd, styrde sin
herre till att poussera sin lycka vid riksdagen 1769,
sedan han fött förnyad den honom bestridda rätt till
säte och stämma på Riddarhuset. Konjunkturen gjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
