Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till fäderneslandet och ilterser kända ställen, är det
som hade man någon dyrbar hemlighet att förtro dem,
något som man icke vill att verlden skall veta. — När
jag sist stod på denna strand, hade hösten plundrat
dessa nejder.; men mitt inre öfverensstämde så väl
dermed, ty äfven der hade sköna förhoppningar dött
ut. Nu är naturen i sin fulla utveckling och prakt,
och hela min själ genomströmmas deraf. — Goda
Maria! när jag här tog afsked af dig, och sade, att
jag inte på många år skulle återkomma, då for en
dödlig blekhet öfver de milda dragen! men jag
uppfattade inte då betydelsen deraf, ty när man sjelf
djupt lider, tror man inte det finns någon mer
olycklig än en sjelf. Då brefvet från hennes far träffade
mig i södra Tyskland, och han deruti tillbjöd mig sin
dotters hand, emedan han ansåg hela hennes själs
lugn och framtida lycka bero deraf, hvarföre
öppnades då först mina ögon? Bar inte redan långt förut
hvarje föreställning en qvinlig oskuld och renhet dina
anletsdrag, Maria, och ditt namn? och ändå ville jag
heldre förtäras af en ovärdig sorg, än hoppas på en
lycka, som likväl var mig så nära. Sådan är
menni-skan. Blödande smeker hon törntaggen, och låter
tanklöst blommans blad falla och förgås.
Sjunde Seenen.
HILLMAN. RUDORF.
Budorf (inkommer från motsatt sida). Det måtte
vara här nå’nstans jag lemnade qvar min fiol (blir
varse Hillman och ropar): Hillman! — (ömsesidig stor
Öfverraskning).
Hillman (efter någon stunds tystnad). Du,
Budorf! ––-
Budori. Nej, min vålnad blott, men lika
förskräcklig, som jag sjelf en gång var. — Det fattas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
