Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Romerska bad och Finska badstugor - II. Badstugubadets väsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blodet erfar under sin passage genom hudens och lungornas tunna
kapillärnät. — Värmeproduktionen stegras eller minskas, värmefördel-
ningen genom blodström men påskyndas eller saktas, rörnätets upp-
värm ningsyta ökas eller inskränkes, delvis alldeles afstänges, delvis
åter betydligt utvidgas, alltefter de yttre retelser, hvilka inverka på
det regulerande nervsystemet, under det att derjemte en alltför stor
värm estegring förebygges på ren fysikalisk väg genom att öfver-
flödig värme användes för ångbilduing och genom millioner säker-
hetsventiler aflägsnas ur kroppen. Huden med sina porer fungerar
såsom säkerhetsapparat, lungorna som den skorsten, hvilken om-
besörjer draget, och magen är den kolmila, der det råa bränslet
prepareras för kroppens tallösa små eldstäder. I sig sjelf eger kroppen
ringa värmeledningsförmåga, men genom blodom loppet och nerv-
system et’ fördelas hvarje lokal uppvärm ning eller afkylning t. ex.
genom ett fot eller sittbad, en lokaldusch, ett glas vatten eller ett
luftdrag, nästan ögonblickligt inom organismen och inverkar på de
allm änna funktionerna. Stegrad äm nesom sättning med värmebildning
å ena sidan, och ökad hud- och lungutdunstning med värm ebindning å
andra, äro resultaten af afkylande eller upphettande yttre inflytelser1)
och i båda fallen äro hud oeh lungor de organer, hvilka omedelbart
em ottaga och fortleda intrycken af de thermiska retelserna oeh
närm ast anlitas, dels för att tillföra ’kroppen nödigt syre och af-
lägsna förbränningsprodukterna i form af kolsyra och vatten, dels
a tt befria kroppen från öfverflödig värme genom svett- och vatten-
fördunstning. Hen fysiologiska uppvärm ningen och afkylniugen
star i ett direkt förhållande till cirkulationens och respirationens
styrka och hastighet, till pulsfreqvens och andedrägt; ju större
mängd blod som på en viss tid genomström mar hudens och lun-
gornas tinaådernät, för att der aflemna värme eller vatten, dess
hastigare afkyles kroppen, oeh ju kraftigare och rikligare blod-
tilloppet är till inre blod- och värmebildande organer, ju ymnigare
syretillförseln, dess raskare sker värmeproduktionen.
Man kan alltid tänka sig ett visst tillstånd hos hvarje kroppen
vanligen omgifvande medium, hvarvid ingen afkylning eller upp-
’) A tt y ttreafkylning fram bringar ökad värm eproduktion bar Lieberm eister
genom direkt m ätning visat, då vid kroppens afkylning i ett 20-gradigt bad
den inre värm ealstringen befunnits ända till 6 gånger större än norm alt, bvilket
äfven bekräftas genom en m otsvarande kolsyrebildning enligt G ilderneisters
undersökningar; och man h ar å andra sidan funnit a tt vid hög y ttre värme
kolsyrebildningen inom kroppen är förm inskad, derem ot hud- och luug-
utdunstningen (perspiratio insensibilis) i hög grad ökad, och kan denna i
e tt 60-gradigt luftbad under en tim m a uppgå till 1000 gram , hvilka till
sin fördunstning i ångform erfordra 6 gånger så m ycket värm e som kroppen
i vanliga fall förm år producera per tim m a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
