Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litet häpen blickade Gustafsson upp öfver
glasögonen och svarade godmodigt:
— Good morning, sir — how do you do?
Men främlingen fortsatte på lugn, ofördärfvad
skånska:
— Skulle herrarne ha något jobb för en
stackars vandrare — en organistplats t. ex.?
Gustafsson sköt stolen ut i rak vinkel från
bordet, satte glasögonen till rätta och betraktade
mildt pröfvande den rättframme mannen. En sådan
axelbred jätte han var — och med ett skägg som
stod likt en sol om ansiktet. Ett par grå, lysande
ögon voro något inbäddade i fett, så att de sågo
små ut, och nytert glimmade de bakom
pince-nezen. Mannen föreföll som en, den där behöfver
stor plats och icke har ro på ett ställe, och
professorn var icke van vid sådant folk.
— Herrn är skåning — sade han stillsamt,
- vi äro så godt som från samma trakt då, och
så är herrn organist?
— Nej det vill jag inte påstå, skrattade
främlingen, som tagit af pince-nezen och ogeneradt
gned den klar med rockskörtet — men har man
en smula hum om saken, lär det väl inte vara
konstigare än annat. Hvad jag egentligen är, vore
svårt att säga — senast satte jag upp »Kuriren»,
men den dog i förra veckan — yankeevänlig,
förstår ni.
— Ungt hett blod — sade professorn
öfver-seende. Han hade fattat tycke för den unge mannen.
På prärien. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
