Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ihålighet som är fylld eller beklädd med
kalkspat eller orsten. De bollar, som äro
korniga eller krystalliniska i brottet, äro
alltid odugliga; äfvensom de hvilka äro
lösa och grusas under hammaren.
Or-stensluktj då t ven ne stycken gnidas mot
hvarandra, utmärker också en mindre
duglig art. Det säkraste profvet är att
bränna några stycken uti en vanlig kalkugn
bland annan kalk, och sedan låta dem
småningom sönderfalla genom luftens
tillträde. Sönderfalla de fullkomligt till ett
fint mjöl äro de mindre tjenliga eller ock
odugliga. Sönderfalla de icke eller blott
ofullkomligt, så utväljer man de stycken
som bibehållit sig hela och äro harda,
dessa pulveriseras och arbetas/ med vatten
till en smidig massa som genast lägges i
vatten. Börjar den då att hårdna inom
några minuter, så har man träffat en till
cement tjenlig kalk. Comentets
beredning är följande: Bollarna brännas på
samma sätt som vanlig kalk. Då ugnen
svalnat, uttagas de och uppläggas i
högar på ett för regn skyddadt ställe, samt
omskyftlas dagligen för att göra luftens
tillträde jemnare och för att bättre
frånskilja den del af kalken som faller sönder.
Efter 2 till 3 veckor har vanligtvis
kalken sönderfallit så mycket som den kan.
Man utplockar då alla stycken som äro
så hårda att de ej med händerna kunna
sönderkramas, och doppar några af dem
i vatten för att se om de deraf blifva
varma och spricka sönder, i hvilket fall
kalken bör ligga längre utsatt för luften.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
