Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ska långt från hvarandra skilda Diaphragmata ;
dessa kärl innehålla blott luft, som bortgår i
form af små bläsor, om man genomskär ett
kärl under vattnet; alla Öfriga
öppningar,hvilka vid den trasversella genomskärningen synas,
tillhöra de kärJ, i hvilka växtsaften circulerar,
och som likaledes äro försedda med mer eller
mindre från hvarandra skilda Biaphragmata.
Förf. anser sig ej hafva funnit någon enda
egen-telig trachea eller porösa rör vid Caulinice
genomskärning, hvilket dock Prof. Pollin i
säger sig hafva anmärkt. Hvarje cavité hos
Cau-lini a bildar ett eget organ, i livilket ett fluidum
rörer sig, oberoende af circulation, som går för
sig i de bredvid liggande kärl. Denna rörelse
uti Caulinice rör och celler är analog med den,
som Förf. anmärkt hos Char a. Om fluidum
vore alldeles genomskinligt,’så skulle man ej kunna
upptäcka, om det rör sig eller ej, men nu äro alla
kärl hos Caulinia fyllde med substancer,
hvilka tillkännagifva loppet af den saft, som de föra
med sig, och dess hastighet uti flytandets
olika ortförhållanden. Circulationen synes gå för
sig på ett märkvärdigt sätt; de små
krop-parne äro alla runda och i samma kärl af lika
storlek; rörelsen är följande; kulorne uppstiga
vid ena väggsidan (clen venstra), komma till
diaphragma och gå i vågrät rigtning till
cana-lens andra vägg (den högra), nedstiga där tills
de komma till undre diaphragma, hvarifrån de
taga en horizon tel rigtning från högra sidan
till den punkt, ifrån hvilken de utgått, och å nyo
börja sin circulation, som sker oupphörl., så län»
ge växten lefver; kulorna .äro ej alltid i berö»
ring med det lilla rörets vägg, dock circulera
de, som äro närmare väggen fortare än de, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
