Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flusspatssyrad jernoxid förhålla sig i detta
hänseende alldeles såsom den med dem
iso-morpha lerjordens fluat. Jag har dessutom
funnit att de flusspatssyrade alkalierne gif—
va dubbelsalter med jernoxidul,
mangan-oxidul, zink-, nickel-, kobolt-, koppar-,
antimon-, uran- och platinaoxiderna. Med
flera har jag ej försökt dem. Flusspatssyran
har den ganska märkvärdiga egenskapen
att förenas med electronegativa oxider.
Alla oxider som på något sätt kunna
spela rolen af en svag syra, förenas med
be-gärlighet med flusspatssyran, t. ex.
kisel-jord, titansyra, tantalsyra, antimonsyra,
wolframsyra , molybdensyra, boraxsyra,
svafvelsyrlighet, svaflets första syra och
flera, förena sig dels med flusspatssyran
directe och dels med flusspatssyra och ett
annat flusspatssyradt salt , och gifva
dubbelsalter, hvari den svagare syran är
en af baserna, och ett alkali, en jord
eller en metalloxid den andra basen. Af
dessa kände vi hittills blott föreningarna
af flusspatssyra med kiseljord och med
boraxsyra, som isolerade stodo lika undantag
från vanliga förhållanden. Dessa sura
dubbelsalter förhålla sig alldeles såsom om
flusspatssyrans radical vore likartad med
saltsyrans, och som vore dessa
föreningar med electronegativa oxider ett slags
syror i hvilka oxidens radical, förenad
med fluor, bildade en syra, capabel att
förenas med de electropositiva metallernas
förening med fluor, såsom en basis, således
fullkomligt annalogt med syrets och med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
