Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta såsom en egenskap hos gazerne, då
det tydligt härrörer frän den solida kropp,
med hvilken de äro i beröring och
inträffar vid olika temperatur efter dennes
olikhet. Flytande kroppar synas icke äga
denna förmåga, ty qvicksilfver, till och
med kokande , hade efter sex timar
ingen förening åstadkommit emellan
vätgas och syrgas. Denna egenskap synes
således i mer och mindre grad tillhöra
alla solida kroppar, men i de kroppar som
vid luftens vanliga temperatur verka, är
denna egenskap efter utseende icke materien
tillhörig, emedan man efter ytans olikhet
kan frambringa och borttaga den så ofta
man behagar, då den deremot, hos dem
som agera vid högre värmegrader, icke
synes vara underkastad sådana förändringar.
De hafva föröfrigt funnit att
platinasvampen vid luftens vanliga temperatur
förenar koloxidgaz med syrgas och att i
en blanning af vätgas och qväfoxidgaz
bildas vatten, kolbunden vätgas i maximum
(oljbildande gaz) blandad med syrgas
förvandlas deraf fullständigt i kolsyra och
vatten, men först vid -f- 3oo°.
De erinra för öfrigt om den egenskap
som åtskilliga metaller äga i följande
ordning: jern, koppar, silfver, guld och
platina, att, i innestängd rum viden viss
temperatur, sönderdela amoniak i sina
beståndsdelar , utan att någondera af dem
förenas med metallen, hvaraf det ser ut,
som hade metallerne den egenskapen att
åtskilja somliga gazer, sedan de en gång
äro fgrenade, och då jernet har denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
