Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
Den avgörande segern var vunnen. Arndts hetaste
önskan. hade blivit verklighet, Tyskland var åter befriat
från franskt herravälde. Men de förhoppningar Arndt fäst
vid frihetskrigets resultat, blevo ej på långt när alla
uppfyllda genom de bägge Pariserfrederna. Gränsregleringen
blev ej sådan som han ansåg oundgängligen nödvändig
för Tysklands säkerhet, i stället för den enhetsstat varpå
han hoppats bildades en löslig förbundsstat, de tyska
furstarnas bristande samhörighetskänsla med riket,
Österrikes avundsamma politik mot den växande preussiska
makten gjorde de politiska utsikterna mörka. TI skrift
på skrift drar Arndt i härnad häremot och framlägger
sina planer för Tysklands omgestaltning, för hur det
bort omgestaltas för att nå inre och yttre säkerhet.
Hans uttalanden utgöra tillika ett viktigt bidrag till hans
statsteoretiska åskådningar sådana de nu utvecklat sig.
Han hade hittills alltid försvarat det österrikiska
kejsardömet, under dess överhöghet skulle Tysklands stater
enas. Men när den nya utvecklingen i Preussen visade
sig kunna bestå provet, måste han börja räkna även med
denna stat som en nationell maktfaktor vid sidan av
Österrike. — Efter befrielsekrigets slut då Preussen blivit
Tysklands banér, når hans politiska utveckling sitt
slutgiltiga stadium, han blev »med full tillförsikt och kärlek
preussare». I sin hänförda tacksamhetsgärd till
preussarna (Preussens folk och här 1813) säger han
oförbehållsamt, att det är det nya Preussen, de demokratiska
reformernas Preussen som räddat fäderneslandet. Det
Österrike söm han såg framträda på Wienerkongressen
kunde han ej vänta sig något av. Med inre
nödvändighet kunde han hädanefter blott hoppas på Tysklands
framtid med Preussen som den egentliga härskaren.
Liksom Fichte hade han kommit till insikt om att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
