- Project Runeberg -  Arma människor /
75

(1920) [MARC] Author: Fjodor Dostojevskij Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26 juni

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Vladimir skälvde i hela kroppen. En vanvettig
lidelse genomskar hans hjärta, och blodet sjöd.

— Grevinna! utbrast han, grevinna! Vet ni, huru
förfärlig denna lidelse är, huru gränslöst detta vanvett?
Nej, mina aningar hava icke gäckat mig. Jag älskar,
älskar med hänförelse, vanvettigt, ursinnigt. Allt din
makes blod skall icke bortskölja min själs
vanvettiga, sprutande hänförelse. Inga ömkliga hinder skola
hejda den allt förtärande, helvetiska eld, som rasar
i mitt utpinade bröst. O Zinaida, Zinaida!

—Vladimir, viskade grevinnan utom sig av
förtvivlan och lutade sig mot hans skuldra.

Det nya, förfärliga förbundet var knutet!

— — — — — — — —

Efter en halv timme trädde den gamle greven in i
sin makas budoar.

— Nå, min sötnos, skall du inte beställa in samovaren
för vår dyre gäst, sade han och klappade sin gemål
på kinden...

Nå, vad säger ni om detta, mor lilla? Det är ju
kanske en smula fritt, det är intet tvivel om det, men
det är bra i alla fall. Och om ni vill, skall jag också
avskriva ett stycke ur berättelsen »Jermak och Sulejka».
Föreställ er, mor lilla, att kosacken Jermak, Sibiriens
vilde och gruvlige betvingare, är förälskad i Sulejka,
dotter till den sibiriske tsaren Kutjum och av honom
tagen till fånga. Stoffet är hämtat från Ivan den
förfärliges tid, såsom ni finner. Hör nu på samtalet mellan
Jermak och Sulejka!

— Du älskar mig, Sulejka? Upprepa det, upprepa det!

— Jag älskar dig, Jermak, viskade Sulejka.

— Himmel och jord, jag tackar er. Jag är lycklig!
I haven givit mig allt, allt som mitt oroliga hjärta har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:57:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/armaman/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free