Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 3. Vetenskapsmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 ARBETETS HJELTAR.
men han var slösaktig, när det var fråga om att hjelpa en
olycklig, han gaf då i oändlighet. Decaisne beherskades af
två passioner, kärlek till vetenskapen och välgörenhet; det är
svårt att afgöra hvilket han mest förtjenar att kallas: en
ryktbar lärd eller en god menniska.
Verkligt lärda och stora män äro dessutom nästan
alltid tjenstvilliga. Så t. ex. den store kemisten Vauquelin,
en af den moderna kemiens mest framstående män. Han
glömde aldrig sin tarfliga härkomst, sin fattigdom och
de dåliga kläder han bar, då han gick i skolan. »Arbeta,
min gosse», sade hans lärare till honom, »så skall du en dag
bära lika vackra kläder som kyrkoföreståndaren». Och den
lille apotekaregossen, som kom till Paris med två kronor i
fickan och som halfdöd af hunger bars till Hötel-Dieu, blef
sedermera Fourcroys efterträdare vid medicinska institutet
och representant för Calvados’ departement i lagstiftande
församlingen.
Vauquelin blef ^ktbar, men han blef icke millionär.
Han brukade lemna unga studerande tillträde till sitt
laboratorium mot en månatlig afgift af tjugu frank. En dag
kom en yngling vid namn Thénard och sökte honom, sade
att han var fattig och bad att få fritt tillträde till
laboratoriet. Den store kemistens systrar voro närvarande vid
ynglingens besök. »Grossen har ett så godt utseende», sade de,
! »du borde behålla honom, han kunde hjelpa till i laboratoriet
och se efter vår gryta som alla dina sprättar låta koka för
hårdt.» Thénard hade vunnit sitt önskningsmål, arbetade med
största ifver och fick efter tre år en kurs i kemi vid en skola.
Han utnämndes till repetitör vid Polytekniska skolan 1798,
slog sig tillsammans med Gay-Lussac, grep sig an med
organisk kemi, uppfann beredningen af den blå färg, som blifvit
uppkallad efter honom, och växtoljornas renande med svafvel-
1 syra. Han blef Vauquelins efterträdare vid College de France
1804, professor vid Polytekniska institutet 1810 och medlem
af vetenskapsakademien. Han upptäckte bor och kolsyradt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
