Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ner, bland dem senator v. Haartman och professor Mechelin. Med
dessa och andra diskuterade han »med växlande framgång» från mor»
gon till kväll frågan om införande i Finland af guldfrancsystemet, skrif»
ver han i ett bref till Lettström. Han författade till och med själf ett
förslag till lag om finska myntet, som ännu finnes i behåll, och
det märkliga är, att hans bemödanden kröntes med framgång. De
ledande finska statsmännen satte sig i rörelse, och den finska la»
gen om införande af guldmyntfot med den franska dukaten som
myntenhet blef år 1877 antagen af landtdagen och godkänd af tsaren
med en snabbhet, som både i Finland och Ryssland väckte ganska
mycken förvåning.
Men om A. O. Wallenberg tänkt sig, att det finska exemplet
skulle återverka på den svenska uppfattningen, så var det i alla hän»
delser en förhoppning, som icke skulle bli uppfylld.
Det anförda har dock sitt stora intresse, då det utgör ett af
de många bevisen för det anseende och den auktoritet, som A. O.
Wallenberg ägde icke endast i Sverige utan i vidsträckta utländska
kretsar. I detta sammanhang må också påpekas att han äfven i den
utländska pressen bidragit med ekonomiska artiklar. Bergstedt om»
nämner en artikel i L’Économiste Fran^ais 1882,1 i hvilken han, mot
dem som bekymrade sig öfver guldbristen, med styrka försvarade
monometallismen och visade, att man genom allmän användning
af med guld betalbara a vista växlar och ett utbildadt checksystem
skulle få guldet att räcka till, utan att behöfva belamra sig med
silfver. I sammanhang härmed anför samme författare en rätt in»
tressant episod från hans sista vistelse i Paris hösten 1885. »En dag»,
skrifver han, »befann sig A. O. Wallenberg i en krets af framstå»
ende finansmän, då talet föll på det trångmål hvari Banque de France
för tillfället råkat, därigenom att i dess hvalf hopat sig många hundra
miljoner belgiska 5»francsstycken, hvilka den belgiska statsbanken
då icke förmådde inväxla. Då föreslog W. att franska banken
skulle inköpa belgiska statsobligationer för hela eller en del af be»
loppet, då belgiska skattkammaren icke kunde vägra att taga lan»
dets eget mynt i likvid. De närvarande funno tanken förträfflig och
uppmanade W. att utveckla den i en tidskriftsuppsats, hvilket han
också gjorde. Flera år efter hans död omtalades i svenska tidnin»
gar, att Banque de France på en gång köpt för 300 miljoner francs
1 C. F. Bergstedt, André Oscar Wallenberg, sid. 63.
165
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
