Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
Styrelsen af ön S:t Barthélemy.
Denna ö, tillhörande de små Antillerne i Westindien, och
belägen på 17 gr. 53’ nordlig bredd samt 80 gr. 47’ vester om Stockholm,
är endast l| Svensk mil lång; bredden ^ deraf. Den lemnades
till Sverige år 1784 till följd af en traktat med Frankrike. Ön har
1 stad, Gustavia, och 2:ne byar L’Orient och S:t Jean med vacker
belägenhet. På landet är Franska och i staden i allmänhet Engelska
språket det gängse. Statsinkomsterna utgöras hufvudsakligen af
tull-och lästafgifter m. m. Öns förnämsta alster är bete och foder för
boskap samt träd- och jordfrukter, hvadan trädgårdsodling och
boskapsskötsel jemte fisket, som är ganska lönande vid öns kuster,
utgöra de förnämsta näringsgrenarne. Saltgrufvor finnas äfven. Ön
styres och förvaltas, enligt K. Reglementet d. 25 September 1811, af
en Guvernör; Svenska lagar och författningar skola följas, men, der
dessa ej äro tillämpliga, de reglor och skäliga sedvanor, som förut
i Westindien och särdeles på S:t Barthélemy varit till efterlefnad
antagne.
Innevånarnes antal, som i början af innevarande sekel lärer
uppgått till 15,000, utgjorde år 1854 : 2,842, 1857 : 2,901 och 1863 : 2,834
personer. Deraf tillhörde (1863) landsbygden 1,867 och staden 967.
— De frigjorde (f. d. slafvarne) utgjorde 175 personer. — I afseende
å trosbekännelse voro (vid samma tid): Katholiker 2,381, Methodister
222, Anglikaner 90, Reformerte 130 och Lutheraner 11.
Öns förnämsta exportartiklar äro bomull, boskap, oxhudar,
får-och getskinn, stråhattar, frukter (såsom ananas och oananer)
kalkoner och salt, m. m. Medelvärdet af exporten under åren 1856—1862
var 22,102 Spanska daler. Inpasserade fartyg utgjorde år 1863 ett
antal af 399, af hvilka 132 Svenska, 227 Engelska, 18 Franska, 16
Holländska och 6 Nord-Amerikanska.
Tall- och lästafgifter na, som utgöra Kronans vigtigaste
inkomsttitlar, hafva till beloppet omvexlat under olika tidskiften. Under
åren 1791—1799 utgjorde de i medeltal 4,930 Spanska daler, år 1809:
107,778 d:o, 1810-1814 i medeltal 5,990 d:o, år 1815: 130,426 d:o,
1816—1825 i medeltal: 25,476 d:o, 1826-1834: 16,270 d:o, 1835-1844:
6,055 d:o, 1845—1854: 4,777 d:0, 1855—1864 : 3,916 d:o och år 1869:
3,285 d:o. — Åren 1812—1815 remitterades till moderlandet
tillsammans 367,428 Spanska daler, 1816-1823: 109,413 d:o, 1827—1830:
76,243 d:o; men efter denna tid har någon inkomst från Kolonien till
moderlandet icke influtit. Fluktuationerna i tulluppbörden efter 1808
förklaras dels genom det utbrutna kriget imellan England och
Nord-Amerika, dels genom Spanska Amerikanska Koloniernas uppresning
mot moderlandet och sjelfständighetskrig. S:t Barthelemys finansiela
ställning såsom transit-ort försämrades efter 1822 i följd af Engelska
kolonialhamnarnes öppnande för Amerikanska fartyg, men
förbättrades åter efter 1826 i följd af berörda hamnars stängning. Deras åter
öppnande vid 1831 års början har för Kolonien medfört handelns och
uppbördens successiva sjunkning.
Stat. Handbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
