- Project Runeberg -  Sveriges nydaningstid, från år 1521 till år 1611 /
108

(1878) [MARC] Author: Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

han än vore och hvilket stand han än måtte tillhora, då det gälde att skydda
rikets lugn och värna samhällets intressen. »Svåra sjukdomar kräfva svåra
läkemedel» heter det, och det fordrades hårda händer for att qväfva den anda
af oro och sjelfsvåld som under det föregående seklet fostrats.

Att de brottsliges egenskap af kyrkans prelater ej skyddade dem mot
att behandlas såsom de simplaste förbrytare, var en sak allt för ovanlig för
att ej’ väcka det största uppseende och särskildt bland de andlige öka deu
oro som konungens öfriga åtgärder mot kyrkan hade väckt eller underhöllo.
Den stämning som bland dem var rådande blickar fram i ett bref som Hans
Brask i december 1526 skref till en vän i Roma. »Ecclesia suecana, heter
det der, står i värsta måtto, så länge Gud täckes, och hafver den armaste
bonde i Sverige bättre vilkor än hon hafver, ty han njuter lag och rätt, sina
tillbörliga friheter och riksens gamla sedvänjor. Längten icke hit, om icke
eder lyster det ondt är, här är hårdt år.» Ännu har han dock ej förlorat
hoppet, ty »konungens hjerta är i Guds hand, som alltid förmår göra de
Saulo Paulum». Men den 8 april 1527 skrifver han till Johannes MagQi:
»Om herren icke förkortar dessa dagar, kunna vi utom daglig fiendskap intet
annat vänta än köttets upplösning, när Guds godhet så förordnar.»

Yttre förhållanden 1526. — Skulden till Ldbeck.

Mötet i Lttbeck, juni 1325, kommer ej till stind. — Gotland och Bornholm i Lttbecks Tåld. — Kossa;
Gnstafs missnöje med Danmark. — Åtgärder för betalning af Lttbecks fordran. — Traktat med Holland.
-Sören Norbys nya försök att för bj el p a Krlstiern till nordens riken. — Bleking eröfradt af danskarne. — Korlf»
flotta 6lagen, angnstl 1526. — Freden med Ryssland bekrlftad, september samma år. — Norbys sista Mes
och död (1530).

Genom händelserna 1525 hade frågan om Gotland blifvit ytterligare
invecklad. I enlighet med Malmö recess skulle man i medlet af juni detta
år hålla ett möte i Lttbeck och der slutligen afgöra saken. Detta möte blef
aldrig hållet. De svenska sändebuden Johannes Magni och grefven af Hoja
komnio dit for sent, de danska hade redan rest sin väg och kunde ej formås
att återvända. De beskylde svenskarne för att vara orsaken till att mötet
ej blef af och till att saken således fortfarande var oafgjord, och en berömd
dansk historieskrifvare vill till och med påstå, att det varit konung Gustafs
afsigt att genom dröjsmål med sändebudens afresa förhindra hela mötet. Detta
påstående kan dock icke bevisas. Deremot kunde väl från svenska sidan en
beskyllning med mtta riktas mot danskarnes sätt att behandla den sak som
skulle förekomma på mötet. Man skulle hafva väntat att, medan frågan var
sväfvande, ingenting skulle före det beramade mötet göras som kunde
ytterligare inveckla densamma. Tvärt om finner man, att konung Frederik den
17 mars 1525 — således tre månader innan mötet skulle hållas — lofvade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:49:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aosh3/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free