Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konst, var Canova, och honom ensam tilldelas äran af
denna pånyttfödelse. Betänker man, hvilket inflytande
han hade på den allmänna smaken, så måste man äfven
medgifva, att han med skäl gör anspråk på denna heder.
Men strängt taget, var han icke den förste, om han också
som Italienare och af omständigheterna gynnad blef den
störste, hland förkämparne till den nya tiden. Det finnes
en för oss alla kär person, som med full rätt gör honom
rangen stridig, och det är Johan Tobias Sergell. Han
reste till Rom 1767 och vistades der nära 12 år, således
till 1779. Det var just detta år, Canova kom ned till Rom,
och tre år derefter 1782 fullbordade han sin minnesvård
öfver Clemens XIY, hvilken man betraktar som det första
afgjorda steget från barockens onatur. Men Sergell hade
redan före denna tid tagit ett och annat icke obetydligt
steg framåt, ehuru han genom sitt snara återvändande
hem hindrades att fullfölja sin riktning. Sålunda har han
visserligen en stor betydelse för vår Svenska konsthistoria,
men han hlef utan inflytelse på smakens utveckling och
konstens utöfning i det stora hela. — Frågar man nu,
hvilken betydelse hans arheten ega, så är svaret gifvet
med kännedom om deras beskaffenhet och deras
historiska ställning. Naturligtvis kunde man icke med ens komma
från barocken till den fria stilen. Detta har icke ens
Canova gjort, och sålunda är Sergell ännu i många fall
hunden vid sin tids föreställningssätt. Mest gäller detta hans
reliefer, om man så kan kalla dem, eller snarare
vägg-skulpturer iden Berniniska stilen, sådana som Kristi
uppståndelse och Cartesii monument i Adolf Fredriks kyrka.
Båda äro, strängt taget, rent pittoreska, tillhörande
måleriet, och derföre omöjliga att framställa enligt plastikens
lagar. Det samma gäller de sväfvande englar, hvilka
Sergell här och der modellerat, såsom t. ex. öfver Kungliga
Theaterns avantscen. Huru goda de än må vara som
ar-late, så är stilen likväl fördömlig. Sväfvande figurer har
konsten — med något enda undantag — icke sett före
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
