- Project Runeberg -  Uppsatser, essayer, minnesteckningar, tal /
241

(1933) [MARC] Author: Anna Sandström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

men ofta är det nog också vinstbegär eller ärelystnad eller helt
enkelt sinnets oro. Det jäktande arbetet är ett ont, även om
det beror på pliktkänsla, ty det hindrar människan att finna
sig själv, att gå på djupet, att göra verkliga erfarenheter, med
ett ord att bliva en verklig personlighet.

Inom skolan lida vi på så mångahanda sätt av denna tendens
till jäkt och feberaktigt arbete. Det är den, som framkallar
den forcerade examensläsningen, de onaturligt långa kurserna
och i allmänhet strävandet att låta barnen på så kort tid som
möjligt lära sig så mycket som möjligt. På ännu ett annat
sätt tyckes det moderna jäktet nu hålla på att intränga i skolan,
nämligen genom vissa tendenser att draga barnen med i
föreningslivet, intressera dem för basarer och dylikt. Ständigt
glömmer man, att vad barnen först och främst behöva, är lugn
och ro. Hur nyttigt än ändamålet med t. ex. en syförening må
vara, så tycker jag det är sorgligt, när barnen använda sina
lediga lördagskvällar till sådana sammankomster. Skulle icke
ens denna lilla fritid kunna ägnas åt hemmet?

Men det är egentligen en annan farlig tidsriktning, som jag
ville uppehålla mig något närmare vid. Detta feberaktiga arbete
och detta gråa vardagsliv, som tillåter så få
helgdagsstunder, väcker genom kontrastens och reaktionens lag hos många
nutidsmänniskor ett hejdlöst begär efter stämning. Man
längtar efter att få känslosträngarna satta i rörelse snart sagt på
vad sätt som helst, blott de komma i dallring. Vi leva ju
nu, vad litteraturen och konsten beträffar, i en sorts
romantisk æra. Stämningslivet har efter en lång period av torka
åter fått komma till sin rätt, och jag tror, att vi alla mer eller
mindre njuta av denna förändring. Men just den förändringen
medför vissa faror. Vi frestas att fly från verkligheten och
dess uppgifter. Under en så jäktande tid som vår ligger det
så nära till hands för en med fantasi begåvad människa att
göra som barnet, vilket växer upp i ett bråkigt och otrevligt
hem och som söker upp åt sig en liten vrå, där det kan få
vara ostört, tar sin sagobok, stoppar fingrarna i öronen, och
njuter av att fördjupa sig i sagostämningen. Det finnes många

16. — Anna Sandström.

241

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:30:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/annaupps/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free