Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppfostran i skola.
Man är nu för tiden särdeles skeptisk i avseende på
möjligheten att uppfostra i skolan.
Den uppfostrande inverkan liknar en boll, som hemmet och
skolan kasta sig emellan, utan att någondera vill behålla den.
"Vi rå icke om barnen längre", säga föräldrarna, "skolan
tar all deras tid — hur skola vi kunna öva någon inverkan
på dem?" — "Vi", säga åter igen lärarna, "förmå ingenting
gent emot alla frestelser, som möta barnet utom skolan, och
vi äga dem endast under förmiddagen, hur skulle vi kunna
uppfostra?"
Detta tal förefaller oss ändå från båda hållen bra
underligt. Om hemmet än icke förfogar över barnets hela tid —
vilket de flesta hem äro innerligt tacksamma för — så
förfoga de över det kraftigaste uppfostringsmedlet, familjelivet
med dess fröjder, sorger, tillfällen till uppoffringar och —
konflikter. Konflikter bringa alltid i dagen människans innersta
väsen och kunna därför bliva av ofantlig betydelse för
uppfostran. Allt detta saknar nu skolan. Men det är i alla fall
en orimlighet att påstå, att hennes uppfostrande inflytande
nödvändigt måste vara ringa.
Vi ha ju i skolan å ena sidan det mjukaste, bildbarast$
mänskliga material, barnasjälar, å den andra en samling av —
i allmänhet kan man väl säga det — intelligenta, ädelsinnade,
kunskapsrika, mogna personer, och av beröringen mellan dessa
båda element skulle ingen vidare inverkan uppkomma! —
Teoretiskt taget låter detta orimligt, men i praktiken är det dock
ofta, sorgligt nog, så.
186
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
