Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
let är med vår tids skolungdom, måste man finna de stora
författarna i all sin storhet "dödande tråkiga’-’. Tänka vi åter
på den samtida franska litteraturen, särskilt på romanen, torde
det icke kunna nekas, att den bär allt för djupa spår av de
abnormiteter, som så sorgligt vanställa det franska
familje-och sällskapslivet, för att tryggt kunna sättas i händerna på
en oerfaren ungdom. Såsom en allmän sats, vilken
visserligen tål många inskränkningar, skulle det kanske kunna sägas,
att det franska snillet är föga moraliskt och den franska
moralen föga snillrik. Åtminstone röjer man föga lyftning i de
enkom för unga flickor förfärdigade romaner, som stundom
för språkets skull studeras i skolorna eller hemmen.
Det gives dock ännu en annan art av litteratur: de populärt
vetenskapliga arbetena. Sådana finnas många och av utmärkt
beskaffenhet på franska språket — det är ju en känd sak, att
ingen är en sådan mästare i populariseringens svåra konst
som just fransmannen. Men även de kunna icke med nöje
studeras av flertalet utgående elever på grund av bristande
utveckling och bristande allmän bildning. Man talar ofta om
språkkunskapen, som om den vore den enda förutsättningen
för all högre bildning, som om man med den Aladdinslampan
i sin hand skulle kunna frammana och låta betjäna sig av alla
kulturens och människosnillets andemakter. Men denna
uppfattning beror på ett förbiseende. För att med verklig vinst
studera ett arbete på ett främmande språk fordras nämligen
tvenne förutsättningar: en yttre, kännedom om själva
språket; en inre, d. v. s. någon grad av förtrogenhet med den
idékrets, vari författaren rör sig. Sålunda är det icke sagt,
att man kan uppfatta Platos skrifter, därför att man är i
stånd att explicera den grekiska texten: man måste även hava
en viss själsodling och någon vana vid filosofiskt tänkande,
för att icke hans tankar skola gå alldeles över ens huvud.
Utan den senare förutsättningen kan man naturligtvis icke
heller tillägna sig modersmålets högre litteratur, och vi se
ju också tyvärr, att även dess värderikaste skatter öva föga
dragningskraft på ungdomen. Det är alltså icke blott formen
56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
