Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Götlind, Versen i Urban Hiärnes Rosimunda. Ett bidrag till studiet av 1600-talets verskonst - Inkongruenser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 Q-ötlind: Versen i Rosimunda.
— dödö’llia 216 24, 225 6. Man får väl antaga, att om detta ord
kvarlevde, skulle det regelrätt ha sin huvudaksent pä första sta-
velsen. — Etdswórne 194 25 — Eeldsstrå’lande 164 24 — emoôtstââ
215 6. Weste: emötstå. Ordet kan ju ännu ha aksent på första
eller andra stavelsen. — fallútande 213 3i — fastóm 199 n — folJc-
frä’tare 152 ao — framfô’ra 143 u — framgeént 149 8 — fullblå’sa
1817 —fåféngligh 144 si, 156 29, fåféngliga 216 1, fåféngeliga 220 4.
Weste: fåfa’nglig. I riksspråket förekommer emellertid bredvid
aksentueringen av första stavelsen även aksentuering av den andra.
(Se Kock Sv. A. II: 58, Lyttk. o. Wulff.) —förespå’ 146 22 —
förhåWda 172 is . Denna aksentuering skulle formen i fråga få, om
den utgjorde en ordfogning. Detsamma gäller om de båda nästa.
— förkää’rt 193 8 —förwénlig 22121 — geentvö’rdiga 140 13 — geen-
wö’rdliga 139 9 — godhwillelig 210 28 — grymsinte 168 20 — haffws-
stvåMande 164 28 — halsstárrig’ 139 7 — hiälslågit 185 1. Däremot:
hiélslåå 174 24, hiä’lslogh 217 3 — hwitménade 1815 — högkbóme
158 c, 16216, 200 5 — högmódélíg 202 19, höghraodelig 218 29 — högt-
ä’hrade 177 27 — ibland 18412 — illsïnte 152 29 — inbilla 222?,
inbi’lier 173 24. Weste: inbilla el. inbilla. Skyttsmålet: ingbi’lle
(Kock Sv. A. II: 238). — inbô’rdes 170 22 — indri’cka 22010 —
inélffioor 21421, 217 22. Weste: inélfvor. — ingiúta 176 6 — in-
smyga 222 is — intaár 224 28, intágit 14312. Däremot íntogh
152 s, intags 145 23 — kringhwêlffwa 197 32 — kringliggande 147 11,
218 3i — kringslútes 19415 — kidlstö’rta 197 32 — kärleken 163 24.
Däremot kä’rleek 1641, 166 21, 219 23, 29, kää’rleek 194 7, 197 2,3,
kä’rleeks 165 24 m. fl. Skyttsm.: tjarlék (Kock Sv. A. II: 239).
— Landshöfdingen 18315. Jmf. Weste: landshöTdinge. — led-
såga 217 24. Weste: ledsaga, vilken betoning ännu stundom kan
förekomma (Lyttk. o. Wulff). — långivårigt 145 23 — lättfä’rdiga
186 is , 212 is — manháftigli 157 22, manháftiga 180 39. Weste: man-
háftigj vgd. manáftir. — matkgnágade 21413 — Medelháffwet 218 s
— medhlijdande 206 3 — medhymkan 170 24, medhýnckan 20610,
medýnckan 209 23 — meenédar 217 2 — meenlö’s’ 162 30, meenlö’se
20120 — misgäming 158 2 8 ,30, missgä’rningar 1534. Weste: miss-
gerning (1. é). — missgynnare 16317 — misslýnte 205 7 —missúnna
200 5, missúnte 163 19 — mootsträ’ffwiga 140 12 — moot winn 163 22
— mullwáden 143 29 — oáchtande 147 1. Jraf. Weste: oáktadt. Enl.
Kock Sv. A. II s. 60 kan ännu oåktat förekomma i vissa ställ-
ningar. Så ock Lyttk. o. Wulff. — obegrijpliga 145 u. Weste:
obegri’pelig, Vgd. obegripelit. — oberéddan 141 n — obeténckter
166 29 — oboótlig 1614. Weste: obótelig. Enl. Lyttk. 0 . Wulff
förekommer huvudaksent antingen på första eller andra stavelsen.
För mig förefaller huvudaksent på andra stavelsen en smula dia-
lektiskt. — obrótsligh 172 25, obrótzliga 179 28. Lyttk. o. Wulff
upptar denna aksentuering som alternativ. För mig står dock hu-
vudaksent på första stavelsen som riksspråklig i första hand. —
obää’kliga 13917. Weste; obä’kelig. Lyttk. o. Wulff har denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
