Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210 Hellquist: Anmälan.
niska sagor totemistisk innebörd, så t. ex. Snorra-Eddans och
Vçlnspâs framställning om människornas skapelse. Han hänvisar
äfven till alla analogier mellan träd och människor, som särskildt
framhållits af Meringer och Much.
Beträffande de under den förhistoriska tiden härskande ma-
giska föreställningarna omnämnas åtskilliga fynd af föremål, som
oemotsägligen tjänstgjort som skyddsamuletter. Den under samma
tid rätt ofta förekommande trepanationen var säkert blott en ki-
rurgisk operation och frånkännes religiös betydelse, hvilket ju ej
hindrar, att det bortopererade stället kunnat användas som amulett.
De två figurer, som bruka gå under namnen triskele och hakkorset
och uppträda samtidigt med likbränningen i Norden ungefar vid
början af den yngre bronsåldern, ha användts som heliga apotro-
peiska tecken. Tvifvelaktig är den gamla tydningen af dem som
solsymboler, och icke heller har man lyckats bevisa, att de stått i
något sam helst förhållande till åskkulten, om också möjligen i
yngre tid hakkorset sekundärt begagnats som Torsmärke. Mycket
osäkert är vidare enl. Helm, om de på stenar från bronsåldern
stundom förekommande fotsuletecknen haft någon religiös bety-
delse: E. H. Meyers sammanställning med helskon är omöjlig, då
det på bilderna alls ej är fråga om skor utan om nakna fötter.
I en afhandling, som offentliggjorts efter Helms bok, nämligen J.
Bings Die germ. Religion der älteren Bronzezeit, har emellertid
närande förf. med åberopande af långt fram i tiden fortlefvande
norska och skotska bruk i dessa afbildningar velat se minnen af
en urgammal rit.
Demoner och gudar sakna under större delen af den förhi-
storiska tiden mänsklig gestalt, men uppkomsten af de antropo-
morfa gudarna måste dock i allmänhet förläggas till denna tid.
I vissa fall tycks emellertid en dylik antropromorfisk utveck-
ling icke med säkerhet kunna spåras. Förf. behandlar i detta
sammanhang de förhistoriska spåren af solkulten. Först nämnas
några ord om hjulkorset och dylika soltecken. I fråga om vagnen
från Trundholm delar Helm i hufvudsak den allmänna, först af
Edv. Lehmann framställda åsikten, att den tjänstgjort som offer i
afsikt att på magisk väg stegra solens kraft. Men han uppfattar
den i likhet med S. Miiller som en afbildning af en större kult-
vagn och afvisar s. 180 f. de invändningar, som från ålderssyn-
punkt kunna göras mot ett dylikt antagande. Omtärder med kult-
vagnar äro ju till sin kärna intet annat än gamla trolldomsriter
och visa sålunda tillbaka till mycket primitiva förhållanden. En
god parallell har man ju enl. förf. i öfrigt i bronskittelvagnen från
Judenburg, som tydligtvis användts i regnmagins tjänst.
Är denna Helms uppfattning riktig, måste man emellertid
skilja dessa föremål från en hel del andra, där hjulen tydligtvis
tjänat att transportera offren till gudarna (t. ex. de hjulkörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
