Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Läffler: Till Háv. 155. 103
grgnnum sínum 1) genom något slags álgg eller óskgp, som ej
beskrives, förvandlas till vargulfr (bisclaret i brezku måli, av
ffra. texten bisclavret, varom se Grimm, DM.3 1048).
Förvandlingen försiggår på ett övernaturligt sätt, sedan
mannen gått på ett avsides beläget ställe i en skog och där
avlagt sina kläder (Strengl. s. 32). Det är härvid icke alls
tal om att en djurhamn ligger till hands, eller att den mänsk-
liga kroppen stannar där med kläderna, således icke någon
analogi med det huvudfall, som här förut omtalas, då män-
niskokroppen blir kvar i sovande eller dvallikt tillstånd, me-
dan själen går ut därav. Detta framgår alldeles tydligt av
vad som berättas om återförvandlingen till människa, varom
straxt i det följande. Metan hann hyr i vargs ham, på slitr
hann i peiri æ&i menn, ef hann nær, ok gerir mikit illt,
hann leypr um skóga ok um merkr, ok par byr hann metan
hann i peim ham er heter det om varulven (Strengl. s. 30).
Han får sålunda en vargs både fysiska och psykiska egen-
skaper, för att tala med Konrad Maurer, eller med andra
ord, han får både vargs ham och vargahug (jfr det av Fritz-
ner2 från Fald. S. II: 413 citerade uttrycket hafa varga hug
á ehn) eller, som det ock hetat, ulfshug (ulfhug), vilket dock
blott förekommer i yngre överförd mening: fie n tlig t s in n e -
lag om människor (Fritzner2). Att med vargkroppen också
i dylika fall följde v ar g as inne t, det angives tydligt genom
att ordet varghamr kommit att få den överförda betydelsen
”Voldsomhed” (Fritzner2), varmed må jämföras det personliga
tillnamnet Ulfhamr (i Herv. S.), som ”skal vistnok be-
tegne Personen som ulfhugatr, slem, uvenlig, vanskelig at
komme til rette med, ligesom en Moder kan sige om sin
Datter, at hun har haft Ulvehammen paa lige siden hun
blev født”, vilket uttryck ”er hentet fra Fortællinger om at
*) Jag anför dessa uttryck för att visa, att det här ej är fråga om en
människa med av naturen ondskefullt sinnelag. Av den följande framställ-
ningen synes, att detta är en omständighet av vikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
