Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 Läffler: Till Háv. 155.
i verkligheten är fråga om, att de tvingas att gå ut ur
den senare.
Villr med gen. föres av Nygaard, Norr. Synt. § 137,
till det fall, då man skall ”betegne det, som egenskaben
viser sig i eller i henseende til”, t. ex. mildr matar, fri-
kostig i avseende på mat. Hos Hægstad och Torp över-
sättes också villr med gen. med vill med umsyn till eitk.
hos Fritzner uden Rede paa eller Besked om en T ing,
hos Schlyter m isstagande sig på, hos Söderwall: som
far vilse, som icke kan finna eller komma på det
rä tta , som m isstager sig. Det nyttjas i fornspråken före-
trädesvis med genitiv av sådana substantiv, som angiva tids-
eller ortsbestämningar, t. ex. fno. daga, dœgra, vega villr
(jfr ock i fno. åtta viltr, den som m isstar sig i fråga
om väderstrecken), i fsv. mals ok mmrkia vilder,
den ”som m isstar sig på gränser och råm ärk en ”
(Schlyter); jfr nysv. veckvill av ett viku vilder, som är
osäker om veckan(s dagar), husvill, eg. den som ej
vet var han skall få hus, dvs. tak över huvudet.
Dock förekommer i Söderköpingsrätten även ett uttryck som
hemols manna vildr, den som m isstar sig om hem uls-
män; jfr nysv. rådvill, den som är oviss vad råd han
skall tag a, ä. da. madvild, ”usikker på, at man har mad
til uvæntede gæ ster” (Kalkar), troevild, väl eg. osäker
eller som m isstar sig om sin tro, vantrogen.
Ett uttryck som villir sinna hama, sinna huga skulle
alltså här innebära, att dessa trollpackor voro ovissa om
eller m isstaga sig om var de hade sina trollhamnar, och
om sina (onda) anslag, men det är ju icke detta, som här
skall utsägas. Jfr vad som nyss yttrats.
Yidare uppstår med denna konstruktion och tolkning
en högst invecklad syntaktisk anordning. Ordet villir skulle
skiljas från de båda därav styrda orden först genom fara
—
- vilket ju går för sig — och sen ytterligare från det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
