Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Brytningen i fno. språk. 375
under fsv. tid använder verben miata, biæra osv. med bryt-
ning i motsats till de isl. meta, bera osv. utan brytning.
På grund av det nu anförda anser jag mig fullt berät-
tigad till det påståendet, att det alldeles icke lyckats Hessel-
man att förklara eller ens tillnärmelsevis belysa motsatsen
i brytningsförhållandena mellan de västnordiska språken
å ena sidan och de östnordiska språken (särskilt forngut-
niskan och Dalmålet) å den andra.
Faktum kvarstår emellertid:
I de västnord. språken använder man eia, bera, stela,
gefa, skera, fela, nema, feta, geta, meta.
I forngutniskan däremot ieta, biera, stiela, giefa, schiera
— i Dalmåi iätå, liärå, stiärå, mietå osv.
Vidare:
I de västnord. språken har man stela, fela, peli.
I de östnord. språken (den normala fornsvenskan) stiala,
ficela, piali.
Skulle nu en sådan genomförd olikhet mellan de skilda
dialekterna värkligen böra förklaras genom antagand^ av
åtskilliga olikartade analogi-bildningar?
Denna fråga torde vara av icke ringa metodologisk
vikt, och den bör utan allt tvivel besvaras nekande.
När man i skilda dialekter finner dylika genomgående
olikheter, så har lingvisten icke blott rättighet utan skyl-
dighet att tillse, huruvida icke dessa genomgående olikheter
bero på att olika ljudlagar genomförts i de skilda dia-
lekterna.
Medgives detta — och det synes mig vara omöjligt att icke
medgiva det —, så ställer sig med min teori saken helt enkel.
Det är en faktor — icke åtskilliga tendenser och åtskil-
liga analogier —, som framkallat olikheten i de skilda
dialekterna.
Denna faktor är de av akcentueringen beroende kvan-
titets-förhållandena hos ändelsevokalerna. Det samnord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
