- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettioförsta Bandet. Ny följd. Tjugosjunde Bandet. 1915 /
336

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

336 Kock: Brytningen i fno. språk.
är simplex stjaki icke uppvisat, men väl liósastiaM ”ljus-
stake”. I nyisländskan brukas även kertastjaki ’candlestick”
(IED., Zoëga) och liestastjaki ”en stavre eller pæl at binde
hæste ved” (Bj. Haldorsen). 1 senare leden av dylika kom-
posita inträdde a-brytningen ljudlagsenligt (se ovan s. 330
och jmf. s. 334). Redan i fornspråket förekommer verbet
stiaka ”støde til en, tilføie ham et stød”; detta verb böjes
såsom kalla (Fritzner*), och därpå beror dess vokalisation
med ia. Nyisländskan har ett härmed samhörigt stjak n.
”støden” (Bj. Haldorsen), och i fall detta är ett värkligen
gammalt ord (hvilket dock naturligtvis är ovisst), har det
ljudlagsenligt äldre a-brytning (< *steka). Från de nu anförda
orden med ia kan denna diftong hava införts även till
*steki {stjaki). Då det nyno. stjaha (böjt som kalla) även
betyder ”vakle, rave”, stjak m. ”langbenet, stiv usikker per-
son”, stjakla ”gaa tumlende, omtr. = stjaka”, så kunna väl
även dessa sistnämnda ord hava spelat en viss roll för voka-
lisationen av stjake.
Det fno. tillnamnet hiaki är ett dbra£ Åey. (jmf. Fritz-
ner2
, Kock i Ark. nf. XIII, 169, Kahle ib. XXII, 240 *).
Dess etymologi är obekant, och naturligtvis kan det lätt
vara skrivfel (i st. f. det såsom tillnamn använda hialti?).
Icke ens H. s. 19 tillägger det någon egentlig vikt. Det
må nämnas, att nynorska mål använda jaaka ”snakke med
mange gjentagelser og liden mening; vrøvle” (även jaak m.
”en naragtig tosse”). I fall hiaki sammanhänger med dessa
ord, har det liksom [h]jaaka havt långt a, och i så fall
kan det naturligtvis icke hava brytningsdiftong.
Som bekant heter ”käke” på det västnord. fornspråket
kialki. Nynorskan använder såväl det därur utvecklade
kjelke ”käke” som formen kjake ”käke”. H. s. 20 anför, så-
som redan s. 334 antytts, detta nyno. kjake emot min teori.
‘) Finnur Jónsson synes icke upptaga det i sin avhandling i Aar-
beger 1907.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1915/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free