Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olson: Förlust av tv. 135
> ggw är ljudlagsenligt, och därigenom giva upphov till for-
mer som isl. gløggr, hnøggr, snøggr osv. Riktigt är nog att
med P. fatta adj. isl. skygn (stam *skuwwin-)*) som ett
analogiskt genomsynkoperat *skyggvinn 2), och intet hindrar
att betrakta skygna v. och skygni n. såsom ny- eller om-
bildningar i anslutning till detta skygn (och skyggva v.).
Mera betänksam blir man, såsom ovan s. 123 i lik-
nande fall anmärkts, då man finner, att de starka pres.
ind. sing, tyggr, hnøggr och høggr skola förklaras genom
utjämning från inf. och övriga former, där ww stod kvar,
under det aftt vid de svaga verben utjämningen genomgående
gått i rakt motsatt riktning till seger för pres. ind. sing.:
hyggva, hryggva, skyggva, tryggva efter pres, byggvir osv.,
men i båda fallen med det resultatet, att ww > ggw genom ut-
jämningen bevarats. Rent oantaglig blir förklaringen, då
enligt P. bibehållandet av ww > ggw i nor. dial, snygla
(<c*snuivwilmi) skall bero på inflytande från ett alldeles
icke uppvisat ”ljudlagsenligt” subst. *snyggwill (pl. *snylar).
Yad som emellertid här, frånsett det mer eller mindre
lyckade i förklaringen av enskildheterna, är ägnat att för-
våna, är en metod, som ej tvekar inför att se den ljudlags-
enliga utvecklingen i de sällsynta undantagen och förklara
de oftast förekommande formerna genom mer eller mindre
invecklade amalogibildningar.
7) Vid ljudförbindelserna rw och Iw har man att göra
med ett föga stort och delvis mycket svårbedömligt material.
Det kan ej mekas, att i ett par fall den av Pipping antagna
ljudutvecklingen i första ögonblicket synes vara den mest
tilltalande foir förklaringen av de faktiska formerna. Här
*) Jfr Norceen Urg. lautl. a. 162.
J) Jfr Hesiselman Västnord. stud. 2: 18.
ä) Nor. sm ygla är emellertid i denna fiåga irrelevant, då det natur-
ligtvis kan varat, skapat till det redan färdigbildade likbet. snugga. Så väl
snaraBt Hellquistt Arkiv 14: 162.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
