Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 Olson: Urg. hw i nord. språk.
likvisst mindre säkra té tillbaka 1). Under sådana omstän-
digheter torde den förklaring ej kunna upprätthållas, som
grundar sig på skillnad i fcw-ljudets kvalitet.
Den andra av Kock framställda möjligheten for förkla-
ring av motsatsen jór :sér var den, att hw framfor konsonant
och i slutljud utvecklat sig till w : *ehwR > *ë.WR > jór, men
framför vokal till h (resp. på en gång bortfallit): *sehwan
> *sëa etc., så att formerna av verbet ”se” vore att förklara
ur dylika former med intervokaliskt hw. Härtill är att an-
märka, att de flesta av ovan behandlade ord uppvisa både
former, i vilka hw skulle komma framför konsonant och i
slutljud, och sådana, i vilka det skulle stå framfor (bevarad)
vokal, och det blir svårt att förstå, varför just i jór de en-
staviga formernas ljudlagsenliga vokalisation helt och hållet
utträngt de tvåstavigas, i alla andra ord tvärtom. Viktigare
är emellertid, att nær (s. 12) och huél (s. 14), i vilka hw
alltid intog ställningen omedelbart framför konsonant icke
(som jór) visa utvecklingen hw > w (och sålunda icke be-
handlats annorlunda än t. ex. sjaldr, där hw stod framför
ett ändelse-ff, som icke synkoperades; jfr s. 14). Även denna
förklaringsmöjlighet måste således övergivas.
Någon annan möjlighet att förlika jór etc. med det
förut vunna resultatet rörande utvecklingen av urgerm. hw
kan jag icke finna. Att förklara vokalisationen ur dat. pl.
jöm (< *eum c *ehwum), såsom Noreen en gång gjort i
PB Beitr. 7: 439, är naturligtvis föga tilltalande 2). — Det
”kommen”, vilkas bet. emellertid på intet sätt tvinga till släktskap med
det germ, ordet. — Oberättigat finner jag det att med Zupitza s. 191
skilja isl. nå v. etc. från de övriga orden och föra detta en sam t till roten
(e)në£-.
*) Se Fick Vergl. wb.4 3: 153.
*) Noreens förklaring: *ehwaR ;> *iahuR > *iäuR ;> iör Aisl. gram.3 §
102, anm. 1 förutsätter liksom de nyss omtalade möjligheterna en annan
utveckling av hw än i övriga i denna uppsats behandlade ord. Detsamma
gäller även vissa äldre förklaringar, såsom t. ex. av Falk Arkiv 3: 293,
Bugge PB Beitr. 15: 399.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
