Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Brytningen i fno. språk. 375
ningen sg. nom. ack. *knewa gen. *knewas dat. *knewé\ pl.
nom. ack. *kne(w)u gen. *knewa dat. kne(w)um det kvarstå-
ende e-ljudet i de fem kasus (*knewë, *knewa etc.) så påvär-
kade de tre kasus *knewa *knewas, att dessa vid a-förlusten
icke brötos, utan man fick *knew *knews, senare med w-för-
lust kné knés. Men även om detta icke hade varit fallet,
så är det naturligt, att man också i sing, fick kné (knés).
Då de på ë slutljudande neutrala tré, fé ljudlagsenligt hade
denna form både i nom. ack. sg. och nom. ack. pl., och då
kné ljudlagsenligt slutade på ë i nom. ack. pl., så måste ett
eventuellt existerande nom. ack. sg. *kniä hava ombildats
till kné.
Det är påfallande, att H. s. 41 synes mena, att den
mycket sällsynta fnorska pl. knio skulle utgöra något slags
stöd för hans sats. Fnorskan har som bekant även någon
gång pl. trio i st. f. tré ’träd’. Pl. trio och pl. knio böra
förklaras på samma sätt. Men då e i pl. Hrewu föregås
av r, kan brytning ju ej föreligga i trio. Ej häller före-
ligger brytning i knio. De sällsynta formerna trio knio
hava, såsom väl allmänt antages, nybildats till dat. pl. trióm
knióm (< treom, kneom) ; jmf. att till gen. pl. triá knid någon
gång nybildats dat. pl. triám, knidm.
Att de kortstaviga neutrala västnordiska a-stammarna
fe t, pel, get) met) kné ifknewa) alldeles intet bevisa för sat-
sen ”äldre o-brytning uteblir i kortstaviga ord på västnord.
område”, bestyrkes till fullo därav, att också svenskan har
obruten vokal i följande ord: fsv. fœ t t. ex. VML., Didrik,
Leg. III (jämte fiæ t\ nsv. dial, fät) även i ett så centralt
mål som målet i nordvästra och norra Uppland — nsv. dial.
tal även i ett så pass centralt mål som målet i västra Yäst-
manland (jämte tjäl, fsv. þiœl) — fsv. gæt, nsv. dial, på gått *)
fsv. mæt (jämte miæt) nsv. mät — fsv. knæ nsv. knä
*) Dock skulle fsv. gæt nysv. dial, gått även ku nna ha uppstått ur
*giat, eftersom g- föregår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
