- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettionde Bandet. Ny följd. Tjugosjätte Bandet. 1914 /
373

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Brytningen i fno. språk. 373
situm getumál ’sag hvorom man ikke har vished, men kun
formodning’.
Subst. set ’ett si. sittplats’ användes på grund av sin
betydelse särskilt ofta i dat. sg., i hvilken kasus e ljudlags-
enligt kvarstår obrutet; jmf. uttrycken i seti, i setinu, ór
setinu, eftir setinu, a f seti. Fritzner2 anför nio exempel på
dat. sg. seti, blott sex exempel på nom. och ack. sg. set.
H. anmärker själv s. 41, att sen n. ’hvad man vil have
sagt i et udsagn’, ’a sentence’ är etymologiskt oupplyst, och han
misstänker, att det är ett lärt låneord, men frågar: hvari-
från? Ordet lever icke kvar i nyisländskan; åtminstone upp-
tages det icke av Bj. Haldorsen eller Zoëga. Jag förmodar
att det är lånat från fornfranska sen. I Dictionnaire d’ éty-
mologie française s. 462 upptar Scheler fra. sens = lat. sen-
sus, men anmärker, att ”l’ancienne langue” använder med
samma betydelse sen — prov. sen av fht. sm, nht. sinn. Jag
tillägger emellertid, att även om denna etymologi icke skulle
vara den riktiga, det isl. sen tydligen alldeles saknar vitsord
i brytningsfrågsan.
Även om det nyisl. åer n. ’skygget paa en hat eller
hue (naar det ikke sidder foran)’ anmärker H. s. 41, att det
är etymologiskt oupplyst. Ordet finnes icke i fornspråket, och
det har ej påvisats från någon äldre skrift än Björn Haldor-
sens ordbok (1814). Någon motsvarighet till detta ord har
ej påvisats från norska bygdemål. Det förtjenar nämnas,
att ”hattbrätte”, ”möss-skärm” i norskan betecknas med helt
andra ord. Schiøtt Dansk-norsk ordbog återgiver ”hatte-
skygge” med hatte-beit, -brot, -braut, -bard; ”hueskygge” med
huveskjold, huveslag; ungefär samma översättningar hos K.
Knudsen Unorsk og norsk. Yidsteen återgiver ”skygge (paa
hat eller hue)” med skygge, bard, brot. Det synes mig
knappast styrka tilliten till H:s hypotes, när han åberopar
sig på ett ord sådant som der, och när han gör det med
följande motivering:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1914/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free