- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettionde Bandet. Ny följd. Tjugosjätte Bandet. 1914 /
360

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8 6 0 Kock: Brytningen i fno. språk.
medgivande av att dat. till ia p a rr under förhistorisk tid
kunnat heta iapri, och att rimmet hos Jióþolfr alltså icke
utgör något bevis för en äldre dat. *epri. I korthet måste
man karakterisera H:s resultat i denna exkurs, hvad den
diskuterade frågan beträffar, även enligt hans egen uppfatt-
ning med ett non liquet ; jmf. hans egen resumé s. 51 f.
Då alltså handskr. har dat. ia p ri (icke *epri, som in g e n -
städes påvisats); då t. o. m. enligt H:s exkurs fióþolfr här
kan hava använt ett ur ia p ri u tv e ck lat iæ pri\ då — för
att använda H:s uttryck s. 45 — ”den nu levande främste
auktoriteten på skaldediktningens område” Finnur Jónsson
numera anser, att den handskriftliga läsarten bör bibehållas,
så kan man med visshet säga, att ia p ri hos |>ióþolfr alldeles
intet vitsord har för H:s sats. S narare talar dat. ia p ri —
om också naturligtvis icke avgörande — för min uppfatt-
ning, dvs. att urnord. *e&aré har helt enkelt blivit iapri genom
äldre a-brytning.
Det förvånar under sådana förhållanden, att H. s. 86
ändå anför dat. *Epri såsom något slags stöd för sin åsikt.
Icke häller isl. setr n. ’boplats’ har vitsord för H:s sats.
Det är fullkomligt ovisst, om ordet under förhistorisk tid
hetat *setin eller *setaR (jmf. t. ex. Kock i Beitr. XXVII,
183), och ifall det fordom hetat *setiR, så hör det över hu-
vud icke hit. Dessutom hade denna es(os)-stam (såsom isl.
siot < *setu R visar, se s. 377) också formen *setuR. Andelse-
vokalen u förlorades senare än ändelse-vokalerna i, a . Det
är därför naturligt, att ett eventuellt existerande *setaR icke
bröts till *siatR. Dess e bibehölls (i setr) under påvärkan
av *setuR; först senare blev *setu(R) till s io t Dessutom
kunde setr påvärkas av talrika närbesläktade ord : set, sethus,
setberg, håseti etc. Detta medgiver även H. s. 52 noten 2.
Härvid har ytterligare en faktor spelat en viktig roll. Or-
det setr ’bostad’ ingår i en stor massa norska gårdnamn:
Glomsetr etc. I Indledning till Norske gaardnavne s. 74

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1914/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free