- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettionde Bandet. Ny följd. Tjugosjätte Bandet. 1914 /
349

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Brytningen i fno. språk. 349
Nyisl. shjal n. ’en sygdom i munden paa heste, naar
tandkjödet voxer ind over tænderne’ (Eiríkur Jonsson). Även
detta ord (som möjligen är etymologiskt identiskt med det
nyss behandlade skiaT) har, om det är ett gammalt ord, upp-
stått ur *skela.
Isl. fiar ’fjärran’. Detta ord motsvaras som bekant av
isy. da. ficer ’fjärran’, fsax. fht. fer, ags. /eor(r), och med stor
enighet sammanställa etymologerna ordet med grek. jréqa
’vidare’, vtéQav ’på andra sidan’, sskr. para- ’distant’; jmf.
t. ex. Kluge Et. Wb., Kluge och Lutz English Etymology,
Tamm Et. ordb., Falk och Torp Et. Wb. (art. fjern).
Jämte detta fiar (ficer) finnas i isländskan adv. ferri (jmf.
Fritzner2, Egilsson och Finnur Jónsson Lexicon poet.),fiarri
’fjärran’ samt (mycket sällan) fiarran — i fsvenskan fiœrre,
ficerran. Formen ferri är i isländskan tydligen den Ijud-
lagsenliga formen (jmf. got. fairra), och isl. fiarri (fsv. fiœrre)
har fått brytningsdiftongen från fiar och fiarran. Då emeller-
tid fiarran, såsom nämnt, är i isl. mycket sällsynt1
), så är
det väsentligen från fiar, som ia inträngt till isl. fiarri. Det
långa r-ljudet i fiarri fiarran (i motsats till fiar) bedömmes
säkerligen alldeles riktigt av Tamm, som anser, att det
senare r utgör ett komparativt r-suffix 2). Att däremot fiar
ursprungligen hade kort r-ljacl> framgår av dess etymologi
(jmf. de anförda gr. néga, JtéQav, sskr. para-), och med stor
enighet anföra lexika över fornisl. (fornnorska) ordet under
formen fiar (Fritzner2, Hægstad och Torp, Hertzberg) såsom
simplex och (eller) i komposita. Såsom simplex finner man
t. ex. ner ok fiar i ett norskt brev av år 1345 från Sta-
vanger, och ordet ingår såsom första kompositionsled i åt-
*) Fritzner2 har blott e tt exempel, IED. två exempel; hos Zoëga finnes
ordet ej.
2) Om isl. fiarri, got. fairra nu helt nyligen även Brugmann IF.
XXXIII, 800 ff.; om det isl, fiar yttrar Brugmann sig icke.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1914/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free