- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettionde Bandet. Ny följd. Tjugosjätte Bandet. 1914 /
55

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Brate: Voluspa. 55
kristendomen, visar sig för gammalt att hava uppkommit
genom den massberöring med kristna folk, som vikingatiden
medförde för nordborna, måste det alltså efter hand hava
inträngt genom den under alla tider fortgående fredliga sam-
färdseln eller möjligen hava förvärvats under någon före-
gående period av livlig beröring.
Ett ord synes mig avgjort hänvisa till en sådan före-
gående period.
En av de påtagligaste sammanställningarna av nordisk
mytologi och kristendom, som E. H. Meyer funnit, synes
mig den vara, att Oden, Yile och Vei härröra från den
kristna treenigheten, i det Oden motsvarar Gud fader, Yile,
vilket namn är fornspråkets form av ordet ’vilja’, är Guds
son (Yöl. 297), då enligt fornkristligt föreställningssätt Yolun-
tas ’viljan’ fattades som ett gudaväsen av samma ålder
som Gud, och Yei är den helige ande, då ordet uppenbar-
ligen hör till samma ord med betydelsen ’helig’, som ingår
i t. ex. ty. Weihnachten ’de heliga nätterna’, Weihrauch
’rökelse’. Detta ord förekommer emellertid alls icke i nor-
diska språk, liksom ej heller i ags., och det är alldeles otänk-
bart, att en nordbo i historisk tid kunnat falla på att så
benämna den helige ande. I den närmast Norden belägna
delen av Tyskland har ordet icke heller brukats om den
helige ande, som Hel. 985 heter the hëlago gëst, och det
saxiska doplöftet c. 765 frågar Gelöbistü in hälogan gäst?
liksom det frankiska doplöftet: GilaubistU in heilagan geist?
I östra Sydtyskland är förhållandet annat: baierska tros-
frågan lyder: Gloupistu in den uulhun ätum och San Galler
credo: hilaubu in wulhan heist, däremot i väster: Weissen-
burger catechismus jämte varannat: Ther infanganër ist fona
heilegemo geiste och Gilaubju in ätum uuihan Även i Syd-
tyskland ger detta ord vika för det nordtyska; redan San Galler
tron från 800-talet: an den heiligen geist och hos Notker j-
1022 i trosbekännelsen: Gelóubo an dén heiligen Geist —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1914/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free