Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindroth: Dikter om. runornas namn. 28Í
Särdeles tilltalande är icke denna utväg; en annan torde ock fin-
nas: Isländarna hade ett särskilt namn på rnnan ^ (långt ö, ä).
Den kallades æsa (AM 723 a 4:o, citerad av F. Jonsson Aarbøger
1910, s. 308; namnet vidare hos JO 108, Liljegren anf. arb. 44)
eller æsing(u)r (JO 145 ur annan förlaga, Liljegren a. st.). Bunan
är ju en variant av så ock namnen: cesingur är fisl. ésingr, m.
’Heftighed, Voldsomhed’ Fr.2 (avl. av ésa, v., av óss)*). Om cesa
vet JO tydligen blott (ur kenningarna), att det betecknar ’Sjóenw
sjaalfan’, det hör väl därför också hit och kan vara — no. dial.
ésa, f. ’Opbrusning, Hidsighed’ Aasen (väl substantiverad inf.)2).
Efter sammanfallet av é och é kunde nu det senare ljudet tecknas
både % och och då den sista var en form av ar-runan, vore
det inte förvånande, om någon kenning för æsa, kunde slinka in
bland dem för år. Bland de förra träffas nu Ytnis dreyri, vars
innebörd — (den forsande) floden 1. havet — kan hänvisa på ett
samband med dala dreyri. Att saken gått så till, kan ytterligare
göras sannolikt: NKS 1867 har ett namn för nämligen ces.
Samma namn möter ock i 166 a. Här ges inte runtecknet, men
kenningarna berättiga till identifikationen. Emellertid äro dessa
väsentligen desamma som i andra källor stå vid cesaa). Och vi
finna därför ock vid \ detta samma ’Dreire Imers’ (NKS 1867).
Då äro vi än närmare \ 4).
11. 4- K. (Sól) er skýja skjöldr
ok skinandi rödull
ok isa aldrtregi.
1. JO b: skipa skjöldr % 3. JO a, b: hverfandi hvel.
RJ » JO b, Ver. —JO a.
S k ip a s k jö ld r (som JO själv ansåg sig böra misskreditera i
*) Om det faktum att kenningarna för 4 i senare tid också avse d etta
Ó88 se s. 264.
a) Bland de belysande kenningarna hos JO : laxa laug 1. Içgr (kanske
med rätta tillkommande blott 4)» skipa B yr} Heitnsins E yäir (stormen?,
kanske egentl. tillhörande +, se not 4).
3) NKS 1867 aägor om 4s (som där inte får något namn), att det ’ken-
nes’ som óss-runan.
*) Där har ock intresse här, att tésa kan ha formen ^ (F. Jônsson cit.
st.). Där är väl år med. — Om namnet ces även från början varit förbe*
hållet +, bör det nog härröra från tiden före å — é (början av 1200-talet)
och då innehålla gam m alt é. Men å andra sidan bör dess betydelse på
grund av kenningarnas sammanfall ha stått mycket nära ésa, ésingr. Dessa
fordringar fyllas av ett av Chr. Jenssen 1646 förtecknat ord: ’Áes er Bulder
oc føeg i Husset, kaldes oc Staak sive Bomstering’ (= ces, m. ’Gjæring’ Aa-
sen?). I isl. har jag ej träffat detta ord. Skulle namnet egentl. vara norskt?
— Då, som framdeles skall påpekas, samma kenning kunde nyttjas även om
historiskt helt oberoende runor, om namnens betydelse stodo varann nära,
nämner jag, att bland kenningarna för !\ finnas Hlyrnis dreyri (JO), Hrijd-
fa ll dala. D irekt kan detta material dock knappast ha övergått på år.
5) K:s uppgift att även JO a har så, är inte riktig. Där står: skyja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
