Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 Brate: Anmälan.
uppåt, a t äro omvända \ \ med vinkelräta kännestreck. Det be-
gynnande K i a) bar latinsk form, K i b) den i munkstil från
1 2 0 0 -talet, U har stavarne förbundna med ett streck, V har form
av latinskt U, M hästskoform. VatVM synes vara dat. plur. av
adj. ’våt’. kloKTJ synes vara ack. sing, av ordet Mokka, troligen i
betydelsen ’kappa’, mlat. cloca, clocha, cloqua, som visserligen be-
tyder ’reskappa’, men kanske har detta vanligare namn på klädes-
plagg fått träda i stället för alba, de nydöptas vita dräkt. Möj-
ligtvis är a) Kl kil k förkortning för kl[œâi] gil{d] g[if] vartill b)
Mokku vatum slutit sig, så att det hela haft betydelsen: Giv goda
kläder, en dopkåpa, åt de våta (nydöpta) ! Då betydelsen är osäker
av åtskilliga både runor och bokstäver och det ej heller är klart,
att a) skall föregå b) samt en eller annan mynd kanske gått för-
lorad i a), är ju denna tydning av den hittills otydda inskriften
oviss men synes dock möjlig och ge en god mening. Måhända
utgöra de båda inskriftraderna ett par rader i fornyrdeslag.
Just därför att de i verket upptagna inskrifterna äro behand-
lade med så framstående kritisk skärpa, torde fackmännen få svårt
att förlåta Wimmer att icke hava medtagit förlorade inskrifter1),
"der kun forelå i ældre gengivelser, hvortil der aldeles ikke kunde
fæstes lid”. Redan genom sin tillvaro öka ju dessa vår kunskap
om Danmarks runristningar, månget resultat skulle en sansad pröv-
ning säkert kunnat vinna, och där sådant misslyckats, hade ju
dessa inskrifter kommit att intaga samma ställning som de run-
stenar i behåll, vilkas inskrifter icke med säkerhet kunnat läsas.
Icke heller de urnordiska inskrifterna borde hava uteslutits från
ett verk med titeln De danske Runemindesmærker.
Inom de olika avdelningarna äro inskrifterna numrerade efter
ålder. Hållpunkterna för bedömandet av inskrifternas ålder, som
ju är av största vikt för värdet av deras vittnesbörd i alla frågor,
utredas av prof. Wimmer i band 1: 1, kap. 11. Som grundval för
tidsbestämningen har förf. i band 1 : 2 sammanfört de historiska
runinskrifterna, av vilka II, 4 Jællinge I dateras till 935—940
(enl. G. Storm, Norsk Hist. tidskr., 3 række, III, s. 354 f. senast
936), II, B, 2, 3 Yedelspang I—
II c. 950, II, 14 Sønder Yissing I
c. 970, II, 18 Jællinge II c. 980, IY, 13-15 Hällestad I -H I , IY,
16 Sjörup, II 19 Års c. 980—
985, II B, 4 Hedeby, II, B, 5 Da-
nevirke, II, 28 Århus I 995—996, II, 34 Århus II, II, 35 Kolind
c. 1000, II, 41 Sjælle 1000—1010, Y, 8 Ny Larsker I c. 1050,
YH, B, a, 2 Åsum c. 1210, vartill Wimmer sedan ytterligare lagt
VII, A, c, 2 Stokkemarke c. 1300. Bland dessa kan väl blott i
fråga om II, 19 Års, 35 Kolind, 41 Sjælle nödvändigheten av det
antagna historiska sambandet betvivlas. Genom jämförelse med de
historiska inskrifterna dateras de övriga, och de bestämmande syn-
*) Förlorade skånska runstenar finnas nu behandlade i Hist. tidskr.
för Skåneland III, h, 4—6, Lund 1909, av E. Tuneld, Skånska runstensstudier :
2. Förlorade skånska runstenar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
