Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 Beckman: Till VGKL:s hist.
Hednalagen slutar med stadganden om tvekamp, den
stadgar halv mansbot för den kränkte, om han faller, men
ingen fór den, som givit okvädingsordet. Och den gör tve-
kampen till en plikt, vars underlåtande medför högst afse-
värda förluster i medborgerliga rättigheter. Flocken i B 59
stadgar böter. Och den slutar hela kapitlet om ärekränk-
ningar (därvid väl syftande på beskyllningarna för vissa grova
synder ^firnær orðn och ej närmast på beskyllningen för feg-
het): ”Om alla dessa synder skall man först tala med sin
präst och icke kasta ut beskyllningar av agg eller i vredes-
mod”. Det kyrkliga inflytandet kunde icke ha klarare do-
kumenterat sig. RB. 5 är tydligen en frukt av det i kyrk-
lig anda gjorda revisionsarbete, som tillskrives lagman Eskils
efterträdare.
Även andra stadganden i RB. äro med säkerhet eller
troligen nya. I stadgandet om upplänningarnas rätt att ko-
nung taga har man ju velat se uttrycket för en gammal
rättssats. Men detta betraktelsesätt håller icke stånd inför
Fahlbecks kritik 1). Konungamakten hade av gammalt varit
ärftlig inom en uppsvensk ätt, men det visar sig ju, att just
då denna var utdöd, då uppkommo strider om hur konung
skulle väljas, ett fall, för vilket ingen lag fanns. Och långt
bättre än såsom ett urgammalt stadgande förstår man stad-
gandet om konungaval, därest man däri ser en kompromiss,
en modus vivendi. I så fall bör det vara antaget efter
slutet av de tronstrider, som aldrig bort komma till stånd,
om lagen varit gammal. Och då kommer man till tiden
efter segern över Knut Långe (1234), eller kanske rent
av efter Yaldemars omstridda val (1250). Hjärne 2) antager
ock, att stadgandet är från omkr. 1240.
*) (Svensk) Historisk Tidskrift 1884, s. 105 följ.
a) Medeltidens statsskick, registret. Däremot antager Kjellén, Eriks-
gatan, att stadgandet tillkommit 1172, då Knut Eriksson "fick Sverge med
ro”. Antagandet är i och för sig tilltalande men förklarar icke den menings-
lösa placeringen i vår kodex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
