Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 Beckman: Till VGL:s hist.
I övrigt äro källorna sä sparsamma på uppgifter, att
någon direkt bestämning av terminus ad quem icke lätt låter
sig lämna. Det nedan citerade diplomet nr 216 från c:a
1225 talar om att ”umferd fiat lege terre”, ocb detta skulle
tyda på en skriven lag, om man vore säker på att brevets
redaktör strängt följt den kanoniska rättens terminologi, ty
Gratiani dekret definierar redan på sin första sida ”lex” så:
”lex est constitutio scripta” och skiljer det från ”consuetudo”
i överensstämmelse med vad man senare finner i svenska
diplom, men det är nog försiktigast att räkna detta uttryck
på sin höjd som ett svagt indicium för en verkställd skrift-
lig redaktion.
Den viktigaste uppgiften, att Yästgötalagens redaktion
skett i överensstämmelse med landets gamla rättssedvänjor,
bekräftas av lagtexten själv. Särskilt är en jämförelse mel-
lan vår lags kyrkobalk och de äldre norska kyrkorätterna
lärorik genom att visa, hur dessa senare upptagit vida mer
av både kunglig och kyrklig lagstiftning än västgötalagen.
Beauchet uppger visserligen, att inledningsorden skulle visa
på släktskap med ”Magnus Erlingssons kyrkobalk” 1), men
den ärade författaren har här gjort en förväxling. Likheter
finnas både i inledningsorden och annorstädes mellan norska
lagar (Eidsivathingslagen) 2) och Gotlandslagen. I västgöta-
lagen ha några säkra fall icke uppvisats av direkt inflytelse
från norska lagtexter, ehuru en sådan av historiska och geo-
grafiska skäl kunde synas sannolik 3).
lagman i Värmland, och då han själv gästat hos en lagman i Västergötland.
Snarast har han gissat, att de båda lagsagorna voro ungefär lika stora, och
om man fördubblar det antal kyrkor, som Västgötalagen uppger, så kommer
man nära det av Snorre givna talet. — Ett par andra sammanställningar
mellan Snorres uppgifter och Västgöta-traditionen ha gjorts av undertecknad
i "Verdandi" för detta år, s. 1 fF.
*) Loi de Vestrogothie, s. 181, not.
a) Jfr särskilt Bed. I, cod. B, N. G. L. I, 375.
*) Att Eidsivathingslagen med VGL. har gemensamt ett sådant uttryck
aom staf ok stol och att samma lag fördelar böter i treskifte på svenskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
