Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360 Hesselman: Till läran om redupl. preterita.
le itf1). Man kan möjligen tveka, om ett inflytande från
heita, leika på gruppen lata är teoretiskt sannolikt. Men från-
sedt detta — hur förhåller det sig i källorna med de förut-
satta mönsterformerna heit och leik? Så vidt jag känner, sak-
nas i fvnord. helt och hållet leik och ”styrkes” endast af fsv.
lëk. För nutida mål äro båda formerna främmande, eller så
godt som främmande; i fall de förekomma, äro de lätt för-
klarade som unga analogibildningar. Liljegren Runurkunder
har 1 g. a i t = ’hette’, hvilket för .Tanko IF a. st. är ett af-
görande bevis, att fsv. hët återgår på samnord. hœitl Annor-
lunda om a i t Noreen Aschw. Gr. § 541 an. 1. Slutligen
träffas skrifningen heit några få gånger i fisl. handskrifter.
Men — i AM. 645 4:o och i Jómsvíkinga saga! Se ofvan.
Samt 1 g. i Hauksbók. Se om detta F. Jönssons Inledn. s.
XXXVII; han förmodar: ”dittografi?, foran står leif”. Men
obs. emellertid, att samma hand i Hb. också kan skrifva e
för ei 8 ggr, é en gång: Mms för heims: Indledn. s. X X X V II2).
Nu har jag endast att tillägga, att också enstaka forn-
högtyska skrifformer ansetts stöda våra samnordiska lœit etc.
Rörande dem nöjer jag mig med att hänvisa till Braunes
Ahd. Gram.3 § 36 an. 3: ”In älteren denkmälern, zuweilen
auch später, findet sich für e, ea hie und da die Schreibung
ei”, t. ex. meida, hiheilt, furleiz, speigela.
Mot Braune invänder Feist Beitr. XXXII s. 493: ”Es geht
wol nicht an, in ahd. ei [i furleiz] mit Braune —
nur eine ältere Schreibung von ie zu sehen, obwol sich in
derselben Fuldaer beichte, aus der die ei-form stammt und
in demselben text A z . 16 auch gihiezi ebenso wie in den
beiden anderen texten findet, weil das aisl. heit eine stütze
für ahd. -heiz abgiebt”!
1) Så Kock Ljudh. I s. 285 (§ 850). Liknande framställningar hos
t. ex. Janko IP 20 s. 281, W. van Helten IF 23 s. 114.
2) I St. Hom.-hok 104.3 står fieito, som W isén uppfattar som prêt. =
hçto. Men enligt Larsson Studier öfver etc. s. 73 fir det ett af följande hpfþo
framkalladt skriffel för heita. Jfr dock Brieskorn Arkiv X XV s. 177.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
