Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hôsselman: Till läran om redupl. preterita. 357
Gamalt Tröndermål s. 70. H. anför rœ it ur Ungers Postola
sögur I s. 823. Texten är tryckt efter det fornno. hand-
skrift-fragmentet n:o X af Cod. AM. 655 4:o. Det inne-
håller tre små legendbrottstycken, som, af språket att döma,
knappast äro skrifna med samma hand. Det stycke, där
rœið står, upptar i Ungers uppl. något mer än 2 trycksidor.
Det är tydligt, attdenna lilla text lämnar alldeles för litet
material, för att medge några som hälst slutsatser angående
värdet af det enstaka rœi&.
Jag har nu genomgått alla hittills framdragna citat för
fisl. och fno. pret. med ei till láta, gráta, råta. Resultatet
har blifvit, att de sam tliga— med undantag af det sist
anförda ræið — uppträda i sådana handskrifter, i
hvilka ei förekommer som tecken för é (samnord. långt
e-ljud) x).
De isl. skrifningarna leit, greit, reip ha sammanställts
med de östn., närmast fsv. och nysv. språkformerna lët, grêt,
rêp, som förekomma vid sidan af östn. IM, græt, ræp. Det
fsv. (och nysv.) långa ë skulle enligt vedertagen teori endast
kunna återgå på samnord. æi: de fsv. formerna skulle alltså
bekräfta och stöda uppfattningen af de isl. leit etc. som
representerande samnord. sidoformer med æi. I det ofvan
anförda uttalandet af Noreen från 1886 var det ju rent af
i främsta rummet de fornsvenska och nysvenska lët
och grët (i förening med Rökstenens raiþ), som skulle bevisa
det samnord. æi, medan de isländska skrifningarna åberopa-
des endast med en viss tvekan.
*) Antalet citat kan förmodligen ej obetydligt förökas. Själf har jag
funnit ännu ett par — af samma värde som de ofvan behandlade. I Hauks-
bók står 2 ggr lœit för lét, men enl. F. Jönssons förord s. LIII finner man
också, af samma hand skrifna, leir för lér, réäi för reidtl Jfr nedan! — Till
blåsa, som ju eljes är likställdt med låta etc. har endast prêt, blés påvisats.
Verbet är ju ej så vanligt som de öfriga!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
