Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lidén: Fsv. lagord. 281
Yidare är att märka, att no. vœroott Hedem, speciellt
betyder ’Kant hvorfra Yeiret (Yinden) kommer’, och att
sv. väderakt Uppl. utom ’väderlek’ också betyder Väder-
streck; vind’.
Både denna betydelse och de nyssnämnda, från äldre
-$tt, -étt utgående formerna visa otvetydigt, att det ifråga-
varande ordet står i den närmaste relation till fvnord. ætt —
med biformen ätt (çtt) *) — i betydelsen ’väderstreck’; jfr
särskildt Aasens uppgift, att motsvarande nno. ætt vanligen
brukas ’mere alm. om Yeir fra en vis Kant, en vis Tilstand
i Luften som nærmest beroer paa Yindens Retning’. Ross
har också vid art. ’vedraatta’ med rätta hänvisat till ætt,
fvnord. ått.
Den svenska dialektformen väder-, vår-akt har jag hänfört
hit, i det jag förutsätter, att kt står för t t 2). Som bekant
råkas ett ganska stort antal fall af kt för väntadt tt efter
ursprungligen lång vokal både i äldre och nyare svenska
och norska; närliggande exempel i detta sammanhang äro
no. dial, ækt {ægt) ’väderstreck; ätt’ (N. Bergenh., Østerd.,
Gudbrandsd.), aakte ’egde’ (Guldal, Røros)3); jfr fisl. aktag
för åttak (af eiga). De märkligaste äldre fallen äro doctir,
-ur 5 ggr i Dalalagen och fno. lyrictar åtminstone 5 ggr. —
Denna fråga behandlas utförligast af Bugge Arkiv IY: 116
och Kock Undersökn. i svensk språkhist., s. 81 if., jfr Noreen
Altschw. Gr., § 233, anm. 2; Altisl. Gr.3, § 258, anm. 2,
och där anförd litteratur. På grund af exemplens starkt
sporadiska förekomstsätt gör företeelsen ett gåtlikt och svår-
förklarligt intryck. Formen vä{dé)r-akt utgör i det afseendet
intet undantag, men dess sammanhang med det likbetydande
*) Den senare i norðr-átt (Grågås) och i ortnamnet A ustr-dtt (— austr-
ætt, No. Gaardnavne XIV: 53).
2) Vokalen -a- för ursprungligt ä beror på stafvelsens svaga betoning,
såsom t. ex. i sv. vadmal (fsv. -mäl).
*) Aasen, sid. 957; floss, sid. 927, resp. 131.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
