Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260 Lidén: Fsv. lagord.
s. 66; Söderwall Ordb. I: 820 (tillägg till sid. 110, sp. 1);
v. Amira Nordgerm. Obligationsrecht I: 677 (”Schminke und
Becher”); Noreen Aschw. Leseb., l:a och 2:a uppl. (i glos-
saret under bikar mask.), och andra *).
Denna uppfattning synes mig af flere skäl ohållbar.
1) Ordet bikar ’bägare’ råkas äljest aldrig i våra medel-
tidslagar. Det har öfverhufvud fått fast fot i språket ganska
sent. Frånsett den till sitt ursprung främmande yrkestiteln
bicar-mœster, bykara-mœstare, som citeras från urkunder af
år 1307 o. s. v., förekommer bikar, bekar, beker, bikare, be-
kare eller oftast — i former, som hänvisa på dansk förmed-
ling — bighare, beghare, bœghare blott i yngre skrifter:
Eriks krön. (Albrecht), skrå- och gillesstadgar, läkeböcker
och ordspr. — Detsamma gäller om västnord. bikarr, som
först träffas i den sena Gçngu-Hrôlfs saga (Fornald. sögur
III: 299, 302: om dryckeskärl vid gillen), i ett sent isl. diplom,
i sena norska diplom silfr-bikarr 1381, 1391 (som tillnamn
bikarr 1342).
2) Alltid, både i fornsv. och i västnord., betecknar det
ett dr yekes-kärl, ej sällan af ädel metall (fsv. sölf-beekere
1453, fno. silfr-bikarr 1381, 1391), nästan alltid en fäst-
bägare, pokal (jfr fsv. minnis-bekar, -beghare; fornisl. såttar-
bikarr Fornald. s. III: 299). Ännu i dag har ordet bägare
öfvervägande denna fästliga klang.
Är det från denna synpunkt rimligt, att bikar ’poculum’
skulle kunnat beteckna — i landskapslagarnes åldriga språk!
— ett helt visst mycket anspråkslöst kärl, som en landtlig
bisökare förde med sig i skog och mark i och for sin
fångst?
3) Frånsett dessa betänkligheter af språklig art, så har,
*) Freudenthal Östgötalagen med förklar., s. 251, ger samma alterna-
tiva öfversättningar af bikar på ifrågavarande ställe som Schlyter och utan
någon invändning i öfrigt mot dennes uppfattning, hvilken han alltså utan
tvifvel får anses i allo dela.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
